SpaceX Starlink blir snabbare än dagens Internet

SpaceX planerar lansera ett eget satellitbaserat Internet där tusentals lågt flygande satelliter ska leverera snabb Internet till även de mest avlägsna platserna på jorden.

Dagens satellitbaserade Internet har ett stort problem med hastigheten. Förutom låg bandbredd är även leveranstiderna långa för datapaketen. Att skicka upp signalen 35,000 kilometer till satelliterna tar helt enkelt för lång tid, även med ljusets hastighet radiovågorna förflyttar sig med. Förutom att vara extremt dyrt är kvaliteten på Internet-anslutningen är också för låg. Duger för forskare på Antarktis men inte för tonåringar som ska spela dataspel. (Ping-tider på 600 ms eller mer.)

När SpaceX lanserade sitt eget Starlink förslag på framtidens Internet koncentrerade många på att deras satelliter kommer flyga mycket närmare jorden -mellan 550-1100 km isf dagens 35,000 km- så radiosignalerna kommer ta kortare tid på sig att nå fram till satelliten. Vilket tydde på att Starlink kommer inte dras med fördröjningsproblemet andra satellitnätverk har. De flesta trodde ändå att Starlink kommer därmed “suga lite mindre” än dagens satellitbaserade Internet-lösningar. Men “suga lite mindre” har aldrig varit Elon Musks motto.

Nya simuleringar av föreslagna nätverket utförda av University College London visar att SpaceX Starlink kommer vara snabbare än dagens markbaserade Internet! Starlink har nämligen ett ess i rockärmen: ljusets hastighet i vakum.

Ska man skicka data över Internet idag från till exempel New York till London skickas den i form av ljusimpulser i glasfiberledningar på havets botten. Över huvud taget all data som ska skickas längre avstånd skickas idag i glasfiber. Glaset i fibern bromsar dock ljusimpulsens hastighet, ljuset går långsammare i glasfiber än i vakum. Data som skickas från servern i New York är inte ögonblickligen framme i London. Tiden som mäts i millisekunder må i och för sig upplevas som ögonblicklig av människor men är evigheter för datorer. När ett datapaket tas emot i London skickas så en kvittens tillbaka så servern i New York vet att datapaketet kom fram, behöver inte sändas om (vilket det görs annars om något har hänt med den på vägen). Tiden för att skicka data New York till London, och kvittensen London till New York heter RTT, Round Trip Time i datavärlden och brukar typiskt vara på runt 76 millisekunder med dagens glasfiberledningar på Atlantens botten.

Ljusets hastighet i vakum är dock 47% snabbare än i glasfiber. Det är faktiskt den snabbaste hastigheten något öht kan förflytta sig i vårt universum. Så när data ska överföras mellan New York och London med Starlink skickas den först upp till närmsta satellit ovanför New York. Den lilla omvägen på några hundra kilometer åt “fel håll” kan verka onödig – men då har signalen kommit ut från jorden, till rymdens vakum!

Satelliten ovanför New York skickar vidare signalen via laser, ljusstrålar i rymdens vakum till nästa Starlink satellit som skickar vidare den till satelliten ovanför London som strålar ner data via radiovågor direkt till mottagaren. Istället för ett antal mellansteg och långsamma kablar över Atlanten tar signalen sig fram med ljusets hastighet direkt från avsändare till mottagare. Istället för dagens 76 millisekunder behöver data endast runt 60 för att ta sig från New York till London (inkl kvittens tillbaka). Eller 80 millisekund mellan London och Johannesburg istället för dagens 190.

Starlink kommer överföra data snabbare mellan kontinenterna än dagens glasfiberkablar.

Starlinks tusentals satelliter kommer bilda ett nätverk runt jordklotet. Varje satellit kommer ha 5 lasersändare som kan kontakta andra närliggande satelliter. Allt medan satelliterna susar fram i flera kilometer per sekund – att kunna sikta på de andra satelliterna och skicka laserstrålar mellan dem kommer vara en rejäl teknisk utmaning. Det är framför allt det SpaceX testsatelliter TinTin A och B testat efter att de sköts upp tidigare i år.

De första Starlink satelliterna kommer skickas upp i rymden nästa år. Inom sex år måste sedan SpaceX skjuta upp minst hälften av de planerade 4425 satelliterna för att få behålla radiolicensen de fått från FCC för frekvenserna de tänkt använda för kommunikation till satelliterna. SpaceX måste alltså bygga och skicka upp tusentals satelliter – hur ska de kunna göra det?

Ett förtecken på hur framtida massuppskjutningar av satelliter kommer kunna se ut är SpaceX nästa uppskjutning planerad till måndag nästa vecka. Den 19 november kommer uppskjutning SSO-A placera inte mindre än 71 satelliter från 35 olika företag i omloppsbana. 71 små satelliter som sitter i toppen av samma raket. När Starlink projektet kommit igång kommer vi se flera sådana massuppskjutningar av satelliter – och några kommer säkert även åka snålskjuts på SpaceX övriga, ordinarie uppskjutningar. När väl BFR kommer kommer den kunna lansera hundratals satelliter på en gång.

Uppgiften att Starlink kommer kunna skicka data snabbare mellan kontinenterna än dagens glasfiberkablar lär intressera storbankerna som idag i sin jakt efter enstaka millisekunders fördelar betalar stora summor till egna dedikerade ledningar och satellitförbindelser. Dessa penninginstitut kommer förmodligen vara beredda betala stora summor redan för de första satelliterna i Starlink, redan innan hela systemet är på plats. Vissa kallar därför Starlink för “a license to print money“.

Vi börjar så smått förstå hur mycket Starlink kommer förändra Internet – alla på jorden, överallt på jordytan kommer plötsligt få tillgång till supersnabb Internet för samma pris som ett mobilabonnemang. Redan innan systemet är fullt utbyggt kommer det vara attraktiv för vissa spelare med djupa fickor. Elon Musk har sagt att han hoppas Starlink kommer bli den kassako som kommer ge SpaceX ekonomiska muskler att utveckla Marsraketerna med. Hur många områden orkar karln egentligen revolutionera?

Nedan video förklarar mer om Starlink och hur data kommer överföras mellan dess satelliter:

TCS tidigare i år: SpaceX ska testa Starlink

I februari skrev vi mer om Starlink när de två första testsatelliterna TinTin A och TinTin B skulle skjutas upp.