Problemet med semisnabbladdare

 

 

 

Type2

Jag brukar dra åt mig öronen när folk börjar prata om semisnabbladdare. Det brukar ofta vara ett varningens tecken på okunskap om elbilar och hur de laddas. För ofta benämns Typ 2 ladduttag med hög effekt som ”semisnabbladdare”.

Problemet är att Typ 2 ladduttag är inga semisnabbladdare – för de är ju inga laddare över huvud taget! Ett Typ 2 ladduttag innehåller ingen laddare, endast en signalkrets som kan meddela bilen hur mycket ström kontakten maximalt kan leverera innan säkringarna går.

Man måste skilja mellan laddare och ladduttag. En elbilsladdare innehåller -som namnet antyder- en laddare. Den levererar likström, med engelska förkortningen DC, som kopplas direkt till bilens batterier och laddar dem.

Ett ladduttag innehåller däremot ingen laddare. Det levererar växelström, med engelska förkortningen AC, som kopplas till elbilens inbyggda laddare, som sedan omvandlar den till DC likström som kan ladda bilens batterier. Bilens batterier kan endast laddas med DC likström.

Tyvärr är det inte bara gemene man som blandar ihop begreppen ladduttag och laddare utan även många beslutsfattare i kommuner och andra som ska bygga laddinfrastruktur.

Låt oss ta ett exempel för att belysa skillnaden mellan AC och DC: vi har två ”laddstolpar”, en med AC 50 kW och en med DC 50 kW. Och så ansluter vi Sveriges vanligaste elbil Nissan Leaf till dem som vi ska ladda med 20 kWh el.

Med 50 kW DC laddning tar det ungefär en halvtimme att ladda bilen. I och med att det är laddaren i laddstolpen som används är det endast hur snabbt batterierna kan ta emot laddningen som begränsar laddtiden.

Men med 50 kW AC tar det ungefär sex timmar att ladda samma bil! Vid AC laddning används nämligen bilens inbyggda laddare och för Nissan Leaf är den på bara 3.6 kW! Det spelar ingen roll att ladduttaget kan erbjuda högre strömmar, högre effekt, om bilens inbyggda laddare inte klarar det. Om så än ladduttaget var på 500 kW kan bilen fortfarande bara ladda med 3.6 kW för det är det bilens laddare klarar.

Därför är det extremt viktigt att skilja mellan ladduttag och laddare.

Ett ladduttag är ett växelströms AC uttag där elbilar kan ladda. Det är bilens inbyggda laddare som laddar då, med för det mesta ganska så låg effekt. De flesta elbilar, som Nissan Leaf, VW e-Up, VW e-Golf, BMW i3, Kia Soul EV mm. har mellan 3-8 kW inbyggda laddare. Med AC laddning får man alltså räkna med timslånga laddtider för de flesta elbilsmodeller. Endast två elbilar har starkare inbyggda laddare: Tesla Model S på 11 kW (och som eftermonterat tillval 22 kW) och Renault Zoe med 22 kW (gamla Zoe modellen klarade 43 kW).

En laddare är en DC stolpe med inbyggd laddelektronik. Då spelar det ingen roll vilken effekt bilens inbyggda laddare har, för den används inte. Den externa laddaren kopplas direkt till bilens batterier och kan ladda med full effekt (om batterierna klarar av att ta emot det).

Så kallade Typ 2 uttag är alltid AC ladduttag. Det enda som skiljer dem från vanliga väggkontakter eller trefasuttag är att de har en liten styrsignal i kontakten som kan berätta för bilens laddare hur mycket ström den får max dra – så man slipper smälla några säkringar.

Att kalla ett Typ 2 ladduttag för elbilsladdare är som att kalla ett vägguttag för mobilladdare – du kan inte ladda om du inte ansluter en laddare i uttaget. Och hur snabbt bilen/mobilen laddar beror inte på uttaget – utan på vad det är för laddare du har anslutit.

Det finns idag tre olika typer av DC laddare: CHAdeMO, CCS och Tesla Supercharger. CHAdeMO och CCS kan typiskt ladda med 50 kW, Supercharger med 135 kW. I och med att laddaren är inbyggd i laddstolpen och laddar bilens batterier direkt spelar det ingen roll vad bilens inbyggda laddare har för effekt.

Den korrekta terminologin som bla dokument från EU följer skiljer på ladduttag, laddare och snabbladdare. Ladduttag levererar AC växelström. Laddare levererar DC likström. Snabbladdare är laddare med 23 kW eller högre effekt. Det finns inget som heter ”semisnabbladdare”.

Tagged . Bookmark the permalink.
  • taliz

    Kan tilläggas att Model X har en 17 KW(72 AMP/240 volt) laddare.

    • Axel Svensson

      I USA stämmer detta ja när det gäller Signature eller om man valt den större laddaren. Normalt är det 40A dvs 9,6 kW. Vad för laddare den kommer ha i Europa är inte klart ännu. Antagligen är det 11 kW som standard precis som på Model S och kanske 22kW på Signature eller tillval.

      Chademo-adaptern till Model S är specad till max drygt 50 kW. Den får/kan inte användas för högre effekt även ifall laddaren klarar av det. Därtill kommer en begränsning på batterier som särskilt gäller bilar med mindre batteripack. När battericellerna börjar bli fulladdade så begränsas effekten som man kan ladda dessa med, det blir inte laddaren som sätter maxgränsen då.

    • Johan Gustavsson

      Allt är större i amerika

      • Axel Svensson

        Fast vad gäller just laddning så ligger de efter. 9,6 kW jämfört med 11 kW eller 17 kW jämfört med 22 kW. Att de har högre strömstyrka ger inte högre effekt eftersom deras spänning är lägre. Deras 240 V kan jämföras med vårat 3-fas 400 V.

  • http://www.elbilen.org Fredrik Sandberg

    Vad kallar vi då 22 kW DC-laddare?

    • http://teslaclubsweden.se Tibor Blomhäll

      Man kallar den för en laddare. Inte snabbladdare, utan enbart laddare.

      • http://www.elbilen.org Fredrik Sandberg

        Fast semi betyder ju halv, och 22 är ju nära nog halva den som vi kallar snabb. Vilket borde bli semisnabb. Men ok, definitionsmässigt blir det då laddare (22kW), snabbladdare (50kW) och supercharger (över 100kW)? Eller är supercharger endast Teslas laddare? Vad ska vi då kalla Charins, dvs de europeiska biltillverkarnas kommande 150 kW-laddare?

        • http://teslaclubsweden.se Tibor Blomhäll

          Enligt EU-direktiv 2014/94 artikel 2 är ”snabb laddningsstation: en laddningsstation där el kan överföras till ett elfordon med en effekt på mer än 22 kW”, så redan 23 kW är snabbladdare enligt dem. Och allt över 22 är snabb: både 50, 100, 135 och 150 kW

          Supercharger är ingen benämning eller klassificering – det är ett varumärke. Supercharger är också snabbladdare. Framtida monsterladdare på hundratals kW blir också snabbladdare. Jämför med bredband där allt över 2 megabit är bredband.

          • http://www.elbilen.org Fredrik Sandberg

            Förvisso. Men det vore bra med ett ord för varje sak. Där man i ordet vet vad det rör sig om. Inom en snar framtid kommer det att finnas ett spann av laddare från 22 till 150 och kanske 350. Vi behöver definitioner vid sidan av samlingsbegreppet. Men man kanske börjar benämna dem som en ”22a” eller 50wattare, 150wattare. Vad gäller supercharger har det ju hänt förr att varumärken har blivit begrepp. Tiden lär väl få utvisa. Bra artikel fö.

          • http://teslaclubsweden.se Tibor Blomhäll

            Tack! Likaväl som bredband är bredband, och sen kan man snacka om 10, 100 etc megabit är snabbladdning snabbladdning och sen kan man snacka kW.

            Det finns inget som heter semibredband (tack och lov)

          • Marcus Larborg

            Varför inte skippa orden helt och hållet? Skriv laddare (DC) eller ladduttag (AC), sedan hur många kW det kan ge.

    • Bjelke

      Borde väl kallas för 22kW DC-laddare :)
      (dvs inte ”snabb”-laddare)

  • Björn

    Vad kostar det att skaffa en egen laddare? Hur löser teslaägarna hemmaladdningen?

    • http://teslaclubsweden.se Tibor Blomhäll

      Villaägare brukar plugga in elbilen i vägguttaget eller trefasuttaget och låter bilens inbyggda laddare ladda bilen.
      Bor man i flerbostadshus brukar hyresvärden/föreningen sätta upp Typ 2 uttag. Även då laddar man bilen via bilens inbyggda laddare.
      När man laddar bilen över natten är det inga problem med laddtider på flera timmar.

      • Top 12

        Till vardags pluggar jag in Schuko när jag kommer hem vid 17.30 tiden, någon gång efter midnatt är batteriet åter på 80% och slutar ladda. Då har bilen laddat ner 7 nya mil till batteriet. Nästa morgon sätter jag på värmen i bilen via appen och ca 10 minuter senare är bilen varm och go.

    • micks

      Använder en sån här:
      http://www.e-station-store.com/en/portable-charging-stations/36-evr3-type-2-max-22-kw-portable-charging-station.html
      eller en sån här:
      http://www.nrgkick.com/home/product/nrgkick-32a/
      Ifall man har röd32A uttag och vill ladda med 22kw (ifall man har dubbelladdare i bilen (2*16A) )
      Annars Kör man på teslas egen laddsladd som har vanlig 2hål iväggen (schuko) eller röd 16A handske adapters (som följer med bilen)

  • Filip

    Viktigt är också att när det gäller snabbladdare så begränsas laddeffekten av batterierna som du nämnde lite snabbt. Jag vet inte hur snabbt Mitsubishi outlander Chademo laddas. Som snabbast kanske 20kW och snitt är säkert runt 10kW om man laddar till 80%.

    • Fredrik_Gustavsson

      När man först pluggar in en tom Outlander informerar Chademo-laddaren om att man har någonstans omkring 30-35% batterinivå. Den börjar ladda med 50amp@350v upp till 60% för att därefter trappa ner till 20amp@300v runt 75-80%. Brukade ladda vid McDonalds innan de började ta betalt. Nu när laddning kostar 3kr/min (ca 30kr/mil) är det bättre att köra på bensin och köpa/förstöra en utsläppsrätt om man vill tänka på miljön.

      • Filip

        Ok. Tack för info :) Jo så länge som det finns laddare i överflöd så är det bra att outlander också kan ladda Chademo men annars tycker jag att det är onödigt att outlander som laddar så långsamt ockuperar en dyr laddare för andra rena elbilar som är direkt beroende av dem. Tycker att minutpris är bra. För en tesla med Chademo adapter kostar energin 6kr/mil hos fortum. Annars kan jag tipsa om cleavers laddare som tar 5kr/kwh. Blir typ 10kr/mil för både outlander och tesla.

  • Jerker

    Men man kanske ska poängtera en sak: Det finns ju en skillnad mellan att sätta sin laddsladd i en laddstolpe som har typ 2 uttag och att använda en schuko/CEE-adapter hemma. I laddstolpen finns den elektronik som sköter kommunikationen med bilen inbyggd. Den adapter man har hemma har denna elektronik inbyggd i kabeln. Det är därför som dessa kablar har fått beteckningen ”portabel laddare” till skillnad från typ2-typ2-kabeln som enbart är en ”dum” kabel med typ2-handskar i båda ändar.

    • http://teslaclubsweden.se Tibor Blomhäll

      Ja. Och ”portabel laddare” är de ju inte. Klumpen på kabeln innehåller ju ingen laddare – bara samma elektronik som finns inbyggd i Typ 2 kontakten, som berättar för bilen max laddström den får dra. (Plus lite jordfelsbrytare mm.) Men namnet ”portabel laddare” är lika fel som ”semisnabbladdare” – kanske ett framtida artikelämne.

      • Jerker

        Typ 2-handsken har ju ingen elektronik, det är ju laddstolpen, eller laddboxen. Eller har jag fel? Du kanske menar typ 2-uttaget (i laddstolpen/boxen)?

        • http://teslaclubsweden.se Tibor Blomhäll

          Ja, jag menar laddstolpen, som har Typ 2 kontakten eller fasta Typ 2 sladden. Eller Typ 1 för den delen. Så egentligen Mode 3. Krångligt, det här ;-)

  • Elputte

    Enligt E-mobility.se ”Sveriges främsta kunskapsportal till elfordon och laddinfrastruktur” så är det här en semisnabbladdare.

    http://emobility.se/startsida/laddstationsguiden/forberedelser/1-2-snabbladdning-eller-normalladdning/

    • http://teslaclubsweden.se Tibor Blomhäll

      Det är just sån sammanblandning av lik- och växelström och olika begrepp som är extremt beklagliga, speciellt när de kommer från organ som kommuner och andra mindre pålästa vänder sig till.

      Att en elbil kan på 400 V 32 A laddas från tomt till fullt batteri mellan 30 minuter och två timmar är inget annat än ren och skär lögn. De flesta elbilar tar 4-8 timmar att ladda på en sådan anslutning.

      • Jerker

        Jag har inte hunnit testa så mycket än, ska göra det mer sen. Jag har ju en Zoe som kan laddas med 22kW, alltså 400V 32A. Jag stannade till vid en Fortum laddstolpe och testade en stund. Jag hade 63% i batteriet och laddtid innan fullt uppskattades till dryga 2 timmar, vilket inte alls stämmer eftersom det ska ta bara 1 timme att ladda från 0.

        Men det finns en Zoeägare som har q210motorn i sin bil, den som kan ladda med 43 kW, och som lagt upp flera filmer på youtube. Han intygar att det bara tar en halvtimme att ladda fullt. Mysko!

        • http://teslaclubsweden.se Tibor Blomhäll

          Zoe har kraftfullaste inbyggda laddaren av alla elbilar, på hela 22 kW. Gamla modellen hade tom 43 kW.

          Med en kraftfull inbyggd laddare i bilen kan förstås snabbare laddning uppnås på tillräckligt kraftfulla ladduttag. Andra elbilar har dock långt mindre kraftfulla inbyggda laddare.

        • Jonas Hagelin

          Laddhastigheten beror på hur mycket man har kvar i batteriet, möjlig uttagen effekt i stolpen och batteriernas temperatur. Jag har varit med om att det tar längre tid att ladda från 45% till 80% än från 20 till 80 vid samma temperatur och stolpe.

          /jonas, jhsys, zoe 43kW

          • Jerker

            Ja, det är en hel vetenskap, det där…

  • exeem

    Finns det typ 20-30 kW DC laddare för hemma bruk, ccs eller chademo att köpa?

  • Anders WILKAS

    Vad ingen verkar tänka på är att el nätet hemma eller var du nu kopplar in bilen på normalt inte kan förse laddaren med mer än ca 2kwh(10A) eller ca 3kwh(16A) kontinuerligt utan att riskera överhettning och möjlig brand. Bara för att proppen är på 10 eller 16 Amp är det inte garanterat att ledningar och kopplingar mellan proppskåp och bil klarar 100% belastning över många timmar(typ över natten). En säkerhets standard borde (om sådan inte finns redan) införas där det är olagligt att ladda med ”dumma” laddare och bara dom med ström begränsnings automatik anpassade enligt testade värden får användas utan särskilt (av licensierad elektriker) inkopplat och dedikerat ladd uttag med kablar dimensionerade att inte överhettas. Inspektioner behövs inte utan bara att försäkringar inte gäller om ej godkänd utrustning används, då blir folk noga med ordningen av sig själva och försiktigare med ”gäster” som vill ladda vid besök.

    • Oscar Larsson

      Du använder benämningen kWh som anger energi i stället för att använda Kw som anger effekt. Samma fel som alla obildade journalister som tror de kan nåt o då förloras den eventuella trovärdigheten o substans som annars kunde finnas.