Europeiska kommissionen har godkänt ett förslag för utbyggnaden av ett paneuropeisk laddnätverk som ska göra det enklare att köra elbil. Det rapporteras om händelsen som en “ny lag” – men där är vi fortfarande inte riktigt tyvärr. “Den politiska överenskommelse som uppnåddes denna vecka måste nu antas formellt” står det i pressreleasen och vi är tyvärr alldeles för luttrade för att våga ropa hej än.
I artikel 5 på sidan 34 av “Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen” detaljeras vilka krav EU kommer att ställa på Europas laddinfrastruktur från och med 1 januari 2027:
- laddstolpar med mindre än 50 kW laddeffekt ska utrustas med kortläsare eller QR kod som kan läsas med mobilen och kunder ska kunna betala utan krav på medlemskap eller app.
- snabbladdare på 50 kW eller högre laddeffekt ska utrustas med kortläsare. Kortläsaren kan vara av kontaktlös typ (“blipp”) men ska klara att läsa betalkort. QR kod duger ej.
Operatörerna får även erbjuda andra betallösningar, så som RFID-brickor, appar eller plug-and-charge. Men oavsett dessa ska kunder alltid kunna välja att istället göra en engångsbetalning med kort. Laddarna ska tydligt visa priset per laddtillfälle, minut eller kWh.
Artikel 1 på sidan 32 föreskriver att det ska finnas snabbladdarstationer var 6:e mil längs EU-s stomnät (TEN-T, Trans-European Transport Network) vilket i Sverige utgörs av E4, E6, E10 och E20. 2025 ska stationerna ha minst 2 stycken 150 kW snabbladdare. Till år 2030 ska de utökas till 4 stycken 150 kW laddare.
Längs TEN-T-s övergripande vägnät, som i Sverige bland andra även inkluderar Inlandsvägen ska det finnas liknande snabbladdarstationer fast fem år senare, år 2030 respektive 2035.
Några klena laddstationer med 2-4 stycken 150 kW laddstolpar år 2030 låter inte särskilt avancerat. Teslas Supercharger laddnätverk överglänser redan de kraven i stora delar av Europa. Företaget har öppnat upp hälften av sina snart tusen laddstationer i Europa även för elbilar av andra märken och därmed blivit ett publikt laddnätverk.
Utan Tesla skulle de nya EU kraven varit svåra att uppnå. Nu är täckningskraven redan i stort sett avklarade. Endast i utkanterna av unionen, som till exempel uppe i norra Sverige behövs laddarna förtätas. Med Ionity och andra leverantörers laddnätverk inräknade håller de vita laddfläckarna på att försvinna även i norra halvan av vårt avlånga land.
Teslas Supercharger laddare uppfyller dock inte idag de kommande kraven att visa priset på skyltar och att kunderna ska kunna betala med kreditkort, utan Teslas app. Företaget har drygt tre år på sig att införa skyltar och kortläsare på sina stationer.
Lagförslaget innehåller även liknande krav för vätgasmackar. Den föreskriver att år 2030 ska det finnas en vätgasmack var 15:e mil längs TEN-T:s övergripande vägnät. Medan kraven på laddinfrastruktur för elbilar utan större problem kommer klaras tack vare Tesla, Ionity och andra aktörer undrar vi vem som kommer bygga de flera dussin vätgasmackar som kommer behövas i Sverige? Och framför allt: vem ska tanka där? Speciellt med tanke på att antalet vätgasbilar redan håller på att minska i Sverige?
