Vi avslutar vår Superchargervecka med att titta inuti Superchargern: vad är det som plåthusen döljer?
Huset bak i bilden ovan är levererad av Park&Charge. Ställverket Smart Ring i den omvandlar elledningarnas 20kV till 400V växelspänning.
I det silverfärgade huset framför står själva Supercharger-laddarna från Tesla Motors. De likriktar växelspänningen från ställverket till likspänning lämplig att ladda bilarnas batterier med. Öppnar man dörrarna på silverhuset hittar man tre eller fyra (beroende på hur många laddplatser det finns) Supercharger skåp där inne. Själva Superchargern ser mest ut som ett kylskåp:
I behaglig klimat kan Superchargern stå ute som den är. I vårt nordiska klimat har Tesla Motors valt att skydda dem från snö och slask i små plåthus. Öppnar man dörren på Superchargern hittar man de 12 laddarna -samma laddare som finns i varje Tesla Model S- prydligt uppradade:
Styrelektroniken på dörren till vänster är det som styr vilka av de 12 laddarna som ska betjäna vilken bil – varje Supercharger kan ladda två bilar samtidigt, det finns två laddstolpar anslutna till dem. Bilen på plats 1A kanske får laddning från de övre fem laddboxarna, bilen på plats 1B från resten. Styrelektroniken är dessutom via Internet uppkopplad mot Tesla Motors, så om en utav laddarna går sönder får de omedelbart reda på det och kan skicka ut en tekniker att ersätta den. Under tiden fungerar de övriga 11 laddarna vidare opåverkade.
Från Superchargern går det sedan två tjocka ledningar till var sin laddstolpe, som där kopplas till smalare, mer hanterbara ledningar som man ska ansluta till bilen.
Till höger i bilden kommer markledningen från Superchargern in, till vänster ser man slutet på laddkabeln man ansluter till bilen. Plus och minus går i tjocka röda och svarta ledningar, lite kontrollsignaler i några olikfärgade små tunna. Kontrolledningarna sköter kommunikationen mellan bilen och Superchargern, där Superchargern tar reda på hur mycket laddning bilens batterier redan har, och hur stor laddeffekt de kommer tåla. Strömmen i de tjocka ledningarna släpps inte på förrän kontrolledningarna har verifierat att laddsladden är ansluten till en bil som är beredd att ta emot den.
Slutligen en bild Anders har tagit i Falkenberg, som tesla.sondell.biz publicerat:
Jag tycker den bilden visar så väl det nya som håller på att hända i Sverige just nu. Innan Tesla Motors började montera Superchargers fanns det tydligen folk som tyckte att om de tar en stolpe, målar den grön (förstås) och monterar två helt vanliga vägguttag på den så kan man ju kalla den för en laddstolpe. Fast det enda som den dög till var ju att skänka något slags miljöimage (till kommunen? MAX?). För att använda det till något vettigt gick ju inte. Man får ju bara laddning för en mils åktur efter en hel timmas laddande ur en sån stolpe. Man måste stå bokstavligen halva dagen för att ens kunna ladda en Nissan Leaf full, än mindre en Tesla. Tur att den här stolpen i alla fall saknade kreditkortsläsare där man skulle behöva betala 10 kronor per kWh för “nöjet”! Det är tragiskt att än idag finns det folk som inte förstår skillnaden mellan ett vägguttag och en snabbladdstation.
Jag tycker så oerhört synd om personen som kommer tvingas ladda timme efter timme från den där “laddstolpen” i framtiden, medan han ser Tesla efter Tesla susa in och ut ur Superchargern bredvid! Han byter nog också till en Tesla efter den upplevelsen!
