Varför är det så få laddstolpar på vissa orter i Sverige? Och varför är det så tvärt omöjligt att få laddplats för sin elbil om man bor i lägenhet?
Ofta är det detaljplanen som sätter stopp, och våra svenska lagar och bestämmelser.
En detaljplan är en karta där kommunen har markerat vad vissa områden får användas till. På detaljplanen markeras allmänna platser, kvartersmark och vattenområden. Allmänna platser är gator, torg och parker. Kvartersmark är där bostäder, detaljhandel eller industri får byggas.
Problemet är att de regler som finns för laddstolpar idag endast gäller kvartersmark. Ska stolpen placeras på område som är märkt som allmän plats på detaljplanen finns inga klara bestämmelser. Så här skriver Sveriges Kommuner och Regioners informationshäfte Ladda för framtiden om problemet:
Det råder osäkerhet om vilka trafikregler och bemyndiganden i lagstiftningen som kan tillämpas för en laddplats. Det är därför av största intresse att berörda myndigheter agerar för att få till stånd erforderliga klargöranden och eventuella förändringar i lagstiftningen. I avvaktan på detta är det upp till respektive kommun att göra sina egna bedömningar.
Det är inte självklart att det är lämpligt att anlägga laddplatser på gatumark. En laddplats är ju till sin funktion att likna vid en bensinstation för elbilar och kommunerna anlägger ju inga bensinstationer på gatumark, utan dessa anläggs alltid på tomtmark.
Det är fritt fram att uppföra laddstolpar på kvartersmark – men det är fortfarande än i dag oklart vilka regler som gäller om laddstolpen ska stå på allmänna platser, gator och torg. Och är det något kommuner inte gillar är det oklara regler.
“På allmän platsmark är det inte möjligt att uppföra laddstolpar. Enkelt förklarat strider det mot regler för allmän platsmark och är alltså lagvidrigt” menar de till exempel i Kalmar kommun när folk undrar varför det finns så få laddstolpar där.
Ska man sätta upp laddstolpar på allmän gata har kommunerna idag tre val:
- Ändra detaljplan för enstaka parkeringsrutor längs gatorna till kvartersmark och märka dem som “försäljningsplats för drivmedel, laddning av elfordon”. En process som kan ta flera år(!).
- Ta fram lokala bestämmelser som i framtiden kan visa sig strida mot gällande lagar.
- Vänta på ändring/förtydligande av vilka lagar och regler som gäller för laddstolpar på allmänna platser.
Av dessa tre val verkar tyvärr den sistnämnda tilltala de flesta kommuner. Då slipper man göra fel.
Medan tiden går bromsas omställningen till en hållbar bilflotta. För trots sjunkande priser och statlig stöd är det få som vågar köpa elbil så länge man inte kan ladda den.
Bor man i en innerstadslägenhet hamnar man dessutom ofta i ett moment 22:
Kommunen tycker att det är upp till fastighetsägarna att erbjuda laddning till de boendes elbilar. Fastighetsägaren äger dock inte gatan utanför huset, den är ju allmän plats. Kommunen kontrar då med de otydliga lagarna och bestämmelserna om laddstolpar på allmänna platser. Elbilisterna hamnar i ett dödläge liknande den i Joseph Hellers roman.
Det är på grund av detta kaos som vi idag ser fler och fler laddstolpar på parkeringsplatser men fortfarande så få längs med gator och torg. Köpcentrum, parkeringsplatser och liknande är klassade som kvartersmark på detaljplanen och där finns det klara bestämmelser. Men inte för gator och torg. Problemet är att många av landets kommuner har väldigt lite oanvänd kvartersmark centralt i sina städer.
Medlemsorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner försöker påverka regeringen att ändra gällande lagar och bestämmelser kring allmänna platser på samma sätt de gjort för kvartersmark redan år 2011. Regeringen satsar hårt på att få folk byta till elbilar – men verkar ha glömt bort att tillåta hur de ska laddas.
Det är per definition inte kaos, det är det motsatta. Kabuls flygplats, där råder kaos.
Möjligtvis är det ett “moment 22” om man vill citera littraturen.
Då får vi se till att påverka våra politiker så detta blir tydligt.
Min syn på saken är att det viktigaste inte är laddning i offentlig miljö utan laddning i anslutning till bostadens parkeringsplats.
Någon rätt att ladda lag. Där fastighetsägare/hyresvärdar och bostadsrättföreningar är skyldiga att erbjuda en laddbox i anslutning till parkeringsplatsen till självkostnadspris.
“Bostadens parkeringsplats” är i många fall gatan utanför. Förespråkar du att man inte ska få äga en bil om man inte kan visa att man har ordnad privat parkering?
Inte alls, men hur stor del av sveriges bilägare har inte en “dedikerad” plats att parkera på?
Jag vet inte, hälften? Mer?
Det låter som grov överskattning, jag skulle gissa på runt 10 %.
Det beror nog väldigt mycket på, men tänk stadskärnor. Centralt i Kalmar (Kvarnholmen) är det uppskattningsvis det omvända, alltså att 90% av de boende som har bil ställer sig på gatan/allmänna parkeringsplatser eftersom det inte finns några privata parkeringsplatser. Förutom de parkeringsgarage som finns då, men de är till största del reserverade företag (och är svindyra jämfört med att stå på gatan).
Så för att boende i centrala Kalmar ska kunna skaffa elbil måste denna frågan lösas, de 12 destinationsladdarna som finns räcker inte så länge till (och ska ju egentligen vara till för boende).
Juridiskt mycket tveksam idé eftersom det öppnar upp för att beslut som tas idag kan komma att omfattas av en framtida okänd lagstiftning. Lite som att köpa en bil och sedan tvingas byta motor 10 år senare för att det kom nya utsläppskrav. Det är givetvis helt orimligt, och därför gäller emissionskrav på bilar bara bilar producerade efter att lagen antagits. Dessutom finns den ökade komplexiteten att fastighetsägarna inte har möjlighet att påverka elnätet och vad som är möjligt utifrån det, vilket gör det än mer problematiskt att ha en sådan reglering. De byggnader som finns har redan godkänts och ska inte vara föremål för nya regler. Möjligtvis kan krav på laddstolpar ställas i nyproduktionen, vilket dessutom framstår som fullt möjligt för kommunerna i befintliga planeringsverktyg.
Vill man öka laddstolparna hos befintliga fastigheter framstår stimulanser som en klart mer rimlig väg. I bostadsrättsföreningarna är redan frågan högt på agendan där det finns en efterfrågan. Laddstolpar kommer snart vara något som inverkar påtagligt på pris och efterfrågan. Hur situationen ska lösas bland hyresrätterna är dock mera oklart, givet att prisnivån är reglerad från början.
Du kan skriva in att hyresvärd/bostadsrättsförening får bara säga nej om det är orimligt komplicerat eller dyrt så är problemet löst.
Gläntar man ens på den dörren är det en Pandoras Ask, eftersom det korsar en viktig principiell juridisk gränsdragning. Nu är det den behjärtansvärda laddstolpen. Varför inte tvinga in hissar i alla gamla kåkar? Eller byte av fönster till bättre isolerande? Korsar man gränsen att ett lagvunnet bygglov är något annat än ett lagvunnet bygglov så kommer det ha enorma följdeffekter på marknaden, för helt plötsligt kan precis vad som helst hända med din fastighet. Det är av samma skäl exempelvis privata bryggor, strandtomter och byggnader nära vatten från innan strandskyddet fortfarande är helt privata och helt lagenliga. För man ändrar inte reglerna för saker som redan gjorts.
Är det inte tillåtet att sätta upp eluttag för motorvärmare heller då på gatorna? Annars skulle de väl kunna gå den vägen och installera motorvärmare/ladduttag?
All gatumark där parkering är tillåten borde vara lämplig för kommunala laddstolpar. Och omvänt, om det av någon anledning är “olämpligt” att sätta upp en kommunal laddstolpe på en viss plats (som är kategoriserad som gatumark) så borde det vara naturligtvis parkeringsförbud på platsen.
Ja, precis det bör ju vara en del av begreppet “bilparkering” framöver.
Jag har inget problem att se många lägen där det är lämpligt att tillåta parkering längs gatan, men inte lämpligt att tillåta laddstolpar, t ex utifrån tillgängligt utrymme eller andra konkurrerande förutsättningar.
Jag ser inte heller att det på något sätt är lämpligt med kommunala laddstolpar, lika lite som jag tror att kommunen är en bra huvudman för bensinmackar eller däckverkstäder.
Detaljplanens klassificering av mark har inget med vem som sätter upp stolparna att göra. Artikeln handlar inte om kommunala laddstolpar utan om att VEM SOM HELST som vill sätta upp laddstolpar får avslag från kommunen för marken är klassad som allmän plats och det finns ingen regelverk för laddstolpar på sådan mark.
Jag svarade Rasmus Kaj, som uttryckligen skriver “kommunala laddstolpar”.
När jag skrev “kommunala laddstolpar” så menade jag i allmän betydelse, inte nödvändigtvis att kommunen behöver installera och underhålla dem själv, lite på samma sätt som elnätet.
Ge gärna exempel på platser där det är lämpligt att parkera men olämpligt att ha en laddstolpe! Jag håller med om att det finns många platser där det är olämpligt att parkera men där folk parkerar ändå (ibland även lagligt), men på platser där det är lämpligt att parkera så får det utan problem plats en laddstolpe. Eftersom det handlar om parkeringsladdning tillgänglig på massor av platser så behöver det ju inte vara supercharger, utan en laddstolpe tar lika lite plats som ett motorvärmaruttag eller för den delen den gamla sortens parkeringsmätare, som ju stod vid varje ruta.
Det är en viss skillnad på publik och kommunal, och tycker det är otroligt viktigt att göra den skillnaden.
Inte minst kompliceras snöröjningen ganska väsentligt. Smala trottoarer kan bli totalt omöjliga att röja med plog. Som allt annat, det där behöver stötas och blötas i den kommunala planeringen för varje unik plan. Det är inte annorlunda än vad som gäller för vart det ska stå träd eller vart det ska gå ledningar.
Ganska trögt av riksdagen att inte fatta detta och ändra reglerna.
https://regeringen.se/regeringsuppdrag/2021/08/forlangd-tid-for-uppdraget-att-analysera-och–foresla-atgarder-for-battre-tillgang-till-laddinfrastruktur-for–hemmaladdning-oavsett-boendeform/?TSPD_101_R0=088d4528d9ab2000d421244a1ce473cceb8b87c3f84d04b4d472486a343dfd904a3fc8e59fac98bf0816239c69143000d57e0a61c599beeff05db3449e6571b3a9b63dc3d27857aa5101ad3e26826821dc9271ccef1202f65c4c07c7c697c11f