Sveriges laddinfrastruktur

Sverige har nu nästan 18 tusen dedikerade laddpunkter för elbilsladdning enligt statistik från elkraftbranschens intresseorganisation Power Circle. Det blir en laddare per 26 laddbara bilar med tanke på att vi har 474 tusen elbilar och laddhybrider i vårt land nu.

De flesta av laddpunkterna, femton av arton tusen är Typ 2 laddstolpar. Vi har 2 648 snabbladdare i vårt land just nu.

Hälften av alla snabbladdare är fortfarande på 50 kW. Det är framför allt de första generationens snabbladdare som sattes upp i mitten/slutet av 2010-talet som utgör den gruppen. Det var enstaka snabbladdare, en enda per ställe. Problemet med dessa laddare är att de anses idag vara långsamma, och framför allt i och med att det är endast en ensam laddare får man vänta länge på sin tur ifall den redan är upptagen när man anländer.

Andra hälften av laddinfrastrukturen utgörs istället av snabbare laddare på 100, 125, 150 och ända upp till 350 kW. Dessa laddare är ofta av CCS typ och flera laddare på samma laddstation. Även om det står bilar och laddar när man anländer kan man ta en ledig stolpe bredvid eller vänta kortare tid innan någon av stolparna blir ledig.

Förr i tiden fanns det två olika standarder på snabbladdning, CCS och CHAdeMO, som hade lika stor marknadsandel. Januari 2018 hade vi 302 CCS snabbladdare i landet – och exakt lika många, 302 CHAdeMO snabbladdare också.

De senaste fyra åren har dock CCS “vunnit slaget”. Idag finns det mer än tre gånger så många CCS snabbladdare än CHAdeMO. 2034 CCS mot endast 614 CHAdeMO. Moderna snabbladdare stationer byggs nu med antingen endast CCS laddare, eller möjligtvis att en av sex stolpar är CHAdeMO.

Enda elbilen med CHAdeMO laddkontakt som fortfarande säljs är Nissan Leaf. Med tanke på utvecklingen bland snabbladdarna bör man tänka över sitt val extra noga ifall man vill använda sin Leaf även till långresor.

Hälften av alla laddstolpar i Sverige är på 22 kW. Resten på 11, 7,4 eller 3,7 kW. Platser som köpcentrum eller parkeringshus där man stannar endast några timmar bör ha hög laddeffekt medan pendelparkeringar, hotell och liknande ställen där man står och laddar många timmar kan klara sig med lägre effekt per laddstolpe.

Även bland AC laddstolpar fanns det två olika standard förr i tiden, Typ 1 och 2. Vi har alltid haft fler Typ 2 laddstolpar än Typ 1, redan i januari 2017 hade vi sex gånger fler Typ 2 stolpar än Typ 1. Men idag finns det 53 gånger så många! Antalet dedikerade Typ 1 laddstolpar minskar nu i Sverige. Gamla stolpar som monteras bort.

Bilar med Typ 1 laddkontakt (gamla, första generationens Nissan Leaf och Kia Soul) klarar sig dock ändå bra, i och med att de flesta Typ 2 laddstolpar är utrustade med honkontakt där elbilisten själv stoppar i medhavd laddkabel. I och med att det finns laddkablar med Typ 2 kontakt i ena änden och Typ 1 i den andra kan även elbilister med Typ 1 laddkontakt på sina bilar koppla in sig på Typ 2 laddstolpar.

Det säljs inga elbilar längre i Sverige med Typ 1 laddkontakt.

Januari 2017 hade vi 1667 laddstolpar och 516 snabbladdare på 28 tusen laddbara bilar, dvs 14 bilar per laddpunkt. Idag sex år senare är det nästan dubbelt så många, 26 laddbara bilar per laddpunkt. Utvecklingen går åt fel håll. Vi borde ha nästan tre gånger så många laddställen i vårt land för att möta EU-s rekommendation om en laddpunkt per tio elbilar.