Regeringen avslöjade i fredags hur de vill utforma kommande bonus/malus systemet. Idag får supermiljöbilar en bonus på 40,000 kronor vid inköp, ett system som har funnits i flera år -sjösattes redan av förra regeringen- men har haft nackdelen att staten måste skjuta till pengar och därför dragits med regelbundna perioder utan pengar. Folk fick ofta vänta till nästa budget som sköt till nya medel som kunde användas till att betala ut premier i efterskott – och därmed åderlåta budgeten för nya perioden.
Bonus/malus systemet som skulle ersätta dagens supermiljöbilspremie var ett förslag från utredningen förra regeringen startade. Efter regeringsbytet tillsattes en ny utredning som kom fram till samma lösning: ett bonus/malus-system där straffavgifter på smutsiga fossilbilar skulle bekosta bonuset på rena elbilar. Därmed skulle systemet bli självfinansierande. Malus-intäkterna från fossilbilars straffavgifter skulle täcka bonus-utbetalningarna.
Utredningarna kom fram till delvis olika nivåer, första skulle ge 75,000 i bonus till nollutsläppsbilar, efterföljande sänkte summan till 65,000. Båda utredningarna fick kritik av flera remissinstanser för att de gav för små stöd till supermiljöbilarna.
Sedan hamnade förslaget på politikernas bord.
Av gamla idéerna om att systemet skulle vara ett nollsummespel kvarstår inget. Tvärtom är den nu föreslagna systemet en rejäl kassako för statskassan! Staten kommer få in minst 600 miljoner -enligt vissa beräkningar till och med över en miljard- kronor mer per år än vad bonus-utbetalningarna kommer kosta. Bonus/malus systemet har alltså blivit en bonus/MALUS system – ett sätt för staten att få in extra pengar med miljön som bekväm förevändning.
Bonus-ersättningen till nollutsläppsbilar kommer höjas från dagens 40,000 kronor till inte 75, inte 65, utan 45,000 kronor. Det verkar ungefär som om beslutsfattarna satt sig ner och diskuterat fram vad är den minsta summa de kan öka ersättningen med? 500 kronor skulle blivit alldeles för löjligt lite för att stolt kunna hävda att de har höjt ersättningen. 5,000 kronor blev lite lagom. Kostar inte så mycket mer, men man kan säga ordet “höjning” på presskonferensen i alla fall.
Höjningen ter sig ännu mindre om man betraktar elbilars ändrade förmånsvärden. Sedan januari i år får man endast 10,000 kronor i skattereduktion av förmånsvärdet för elbilar, mot 16,000 kronor förut. Så till exempel den Nissan Leaf som hade förmånsvärde på 1800 kronor i fjol fick det höjt till 2100 kronor i år. Med marginalskatt och sociala avgifter blir det 9331 kronor dyrare för ett företag att ha en Leaf i tre år som förmånsbil. Höjningen av bonuset är alltså mindre än just genomförda kostnadshöjningen.
De flesta nya elbilar i Sverige köps inte av privatpersoner utan leasas som förmånsbilar. Dessa har blivit dyrare i år än vad de var förut – och nya systemet räcker inte till att kompensera för kostnadshöjningen. Därav den något provokativa rubriken “malus/MALUS-systemet”.
Skulle regeringen haft något annat mål framför ögonen än att få in extra medel till statskassan skulle de ha behållit bonus-nivåerna utredarna föreslog – eller rentav höjt dem till de 90-100,000 kronor flera remissinstanser yrkade på. Alternativt avsatt en del av pengarna till utbyggnaden av en nationell snabbladdarnät. I en artikelserie i fjol skissade vi på en sådan snabbladdarnät som skulle täcka hela Sverige med 120 stationer, 6 laddstolpar per station, för en kostnad på 180 miljoner kronor. En bråkdel av alla miljarder staten kommer få in genom det nya systemet.
Men inte är det för att ställa om Sverige till utsläppsfri transport som bonus/malus-systemet införs.
