Svenskt Nationellt Snabbladdarnät – del 1: Nätet

SNSLN2I en artikelserie på 4 delar kommer vi den här veckan gå igenom hur ett nationellt snabbladdarnät för Sverige skulle kunna se ut.

Hur mycket skulle det egentligen behövas för att täcka hela Sverige med snabbladdarstationer, göra hela Sverige tillgänglig för elbilar? Göra långresor lika enkla för alla elbilar som för dem som det står TESLA på?

Tesla Motors har ju visat vägen, med ett eget snabbladdarnätverk som täcker snart hela USA och Europa. Estland är ett annat föregångsland med ett eget nationstäckande nät av snabbladdare.

I en tidigare artikel om ämnet kom vi fram till att Sverige enligt Trafikverket har 670 mil europaväg och 890 mil riksvägar. Sammanlagt 1560 mil. Med en snabbladdare var tionde mil skulle det gå åt 156 snabbladdare för att “elektrifiera” alla landsvägar i landet. Egentligen mindre än så för att i många områden kommer vägarna vara så nära varandra, eller rentav korsa varandra, så en station kan betjäna två vägar.

Börjar man studera Sveriges vägkarta inser man ganska omgående en viktig sak. Vägarna är inte alls fördelade slumpmässigt över landet utan förbinder städer med varandra och städerna verkar ha ett regelbundet avstånd mellan varandra! Städerna ligger ungefär 6-8 mil ifrån varandra, med vägar emellan dem. Städerna brukar dessutom ligga där vägarna korsas.

Anledningen till det här mönstret blir uppenbart då man förstår när och hur Sveriges städer och vägar bildades. Under medeltiden kunde en ryttare på en dag rida från en stad till en annan. Städerna bildades där ryttvägarna korsade varandra. Dagens vägnät baserar sig på gamla ryttares vanor.

Sätter vi en laddare vid varje vägkorsning kan vi optimera antalet laddare som behövs för att täcka hela landet. Ovanstående karta visar att med endast 120 laddare kan man täcka hela Sverige, med i medel dryga 5 mil mellan laddarna.

Med endast 120 laddstationer skulle hela Sverige kunna täckas -från Ystad till Haparanda- med drygt 5 mil mellan laddarna!

5 mil i avstånd mellan laddarna innebär att till och med med dagens räckviddsbegränsade elbilar kan man ta sig fram även på vintern – och kan rentav hoppa över några laddare på sommaren. I och med att laddarna är jämnt utspridda över hela landet underlättar de färd mellan lokala småstäder också – även de fjärran från de stora motorvägarna.

Idag koncentrerar alla aktörer på marknaden på triangeln Stockholm-Malmö-Göteborg, och motorvägarna emellan dem. Varenda gång någon berättar om sina planer på att sätta upp snabbladdare så är det just de sträckorna de har tänkt sig. De skyller ofta på kundunderlag men börjar inte E4-an bli mättad med snabbladdare snart?

Jämtland har tack och lov visat vägen. Länet med störst andel nyregistrerade supermiljöbilar i fjol var varken Stockholms, Malmö eller Göteborg utan just Jämtland. Anledningen till det överraskande resultatet -att en glesbygdskommun kör om storstäderna- är Green Highway, dussintals laddstationer längs med E14. Finns laddstationerna så kommer bilarna! Bygger vi ett rikstäckande snabbladdarnät får vi “Jämtlandseffekten” i hela landet!

De elbilar som förväntas komma om några år, med 20-30 mils räckvidd kommer ännu lättare kunna ta sig fram emellan laddstationerna. De kommer passera flera på vägen innan de stannar vid någon laddstation de upplever passar dem bra, precis som fossilbilister väljer bensinmack idag.

Laddarna står något glesare i norra Sverige, i medel 8 mil mellan laddarna, ty vägnätet är också glesare där. Glesheten är dock mindre än vad kartan ger sken av – Mercator-projektionens förvrängning börjar spela in. Några enstaka laddstationer extra kan dock behövas på vissa ställen för att säkerställa räckvidd även på vintern. Precis som Tesla Motors brukar säga markörernas plats är ungefärliga och kan ändras 😉

Fortsätt läsa DEL 2

Tagged , , , . Bookmark the permalink.



  • Vad tycker du? Kommentera dagens artikel på vårt forum!
  • 14 Responses to Svenskt Nationellt Snabbladdarnät – del 1: Nätet

    1. Pär says:

      Blir intressant vecka.
      Men Haparanda är inte längst norrut 😉

    2. JH says:

      JAg roade mig för några år sedan att göra en sådan analys också och gjorde samma slutsats. Sedan roade jag mig att titta på hur mycket koldioxidskatten inbringade. En skatt avsedd för fossilomställning…. Och så kom jag fram till att för cirka 10% (siffran är lägre nu eftersom koldioxidskatten gått upp sedan dess och elanläggningarna har blivit billigare) av den skatteintäkten hade det varit byggt klappat och klart. Men nu vet ju alla att koldioxidskatten i verkligeheten, utanför miljöpartiets hägn, inte har någon betydelse för fossil omställning utan i realiteten är en trygg kassako…

      • Edvin Jacobsson says:

        Förbannad blir man på sånt. Pengar för omställning ska gå till omställning, och inget annat!

        • Filip says:

          Ja, hemskt är det när pengar går till vård och omsorg och skolor o liknande. :p

          • Edvin Jacobsson says:

            Haha ja men så enkelt är det ju faktiskt inte. I sammanhanget verkar det ju vara en relativt liten summa som behöver avsättas.

          • JH says:

            Visst skall det vara så. Men då skall man inte ta ut skatten med just bevekelsegrunden att den skall gå till just omställning. Då är det det man skall säga; vi behöver bredda vår skattebas för vår skola och omsorg. Och i det läget har alltså skatten inte något berättigande att vara ‘koldioxid skatt’.

            Dessutom kommer en sådan skatt att motverka sitt syfte å det grövsta; det gör nu staten beroende av denna extra skatteinkomst, och dess intresse för att såga av den grenen, det är obefintligt. Så det ä djupt ohederligt att kalla den för koldioxidskatt för omställning när den inte i något avseende är avsedd för detta, eller ens att minska användandet av varan (vilket faktiskt skulle vara finansiellt svårt för staten att ta).

    3. foobar9000 says:

      Ett nät, inte en. Dvs. “SvenskT nationellT nät”.

    4. Filip says:

      Det skulle vara bättre om regeringen la pengar på detta istället för supermiljöbilspremien. Budgeten för den ligger på runt 300 miljoner. Ett snabbladdningsnät skulle kosta kanske 60 miljoner att installera. El + administration – intäkter kommer nog gå på ett ut, iaf i början. Behövs fler än en laddstationen för att det blir kö ofta så kommer kommersiella krafter att sätta upp fler laddare.

      • Arild Schonberg says:

        Bra Filip! En snabbladdstation, av dagens modell, kostar ca. 500.000 + installation och kabel. Om det behövs 120 statsägda stationer blir det en utgift på lite över 60-70 miljoner. Det skulle bättre främja övergången till elbilar.
        Det finns dock ett antal hinder på vägen att överkomma.
        – Dagens standard med 50kW för CHAdeMO och CCS måste ökas till 150kW. Annars tar det 2 timmar att ladda ett batteri på 70-90kWh.
        – CHAdeMO finns för de flesta av dagens inregistrerade elbilar. CCS, som forcerats fram av GM borde läggas ned. Typ-2 kan genom Tesla och DC ge 120kW idag och mycket mer snart.
        – De kommersiella nätverken som bl. a. e-on, Charge&Drive, Clever m.fl. kommer inte att bli glada, utan kommer att motverka ett politiskt beslut att staten bygger ut och bekostar ett laddnätverk.
        – Bensinstationerna! Kommer Shell, OK/Q8, CirkleK att bara titta på när de förlorar kunder? Ta med dessa väl utbyggda nätverk i beräkningarna och hyr hellre mark av dessa stationer. Då kommer det att finnas service, butiker och enkel mat på de platser snabbladdarna byggs ut.

    5. Mocke says:

      En intressant aspekt är vilken strategi man har när man planerar utbyggnaden, för att garantera att hela landet täkts. (så det inte blir protester mot fortsatt utbyggnad när de tättbefolkade områdena har mättats och de påstår att glesområden är oekonomiska – något som inträffat flera gånger)

    6. Olle Lejon says:

      Det är väl Ok med laddare men jag tycker att även “våra” Tesla laddare är för långsamma i verkligheten men vem orkar sitta och ladda på en vanlig laddstation? Vilket företag kan betala timlön för en anställd som sitter 2 timmar vid en laddstation. Skulle inte ens fundera på en elbil utan ett snabbladdarnät. Har kört bla. Spanien tor. I bland är man jäkligt trött på att sitta och vänta.

    7. Mats says:

      Själv skulle jag föredra ca 10 mil mellan men med flera laddare på varje ställe. 3-4 CCS var 10:e mil vid dom stora lederna. Om det finns en var 5:e mil blir det lätt lite stressigt om den är upptagen eller trasig. Bara att titta på hur bra SC nätet fungerar. Många laddare på samma ställe, redundans, låg risk för köer mm. Hade inte fungerat lika bra, tror jag, om det var utspritt med en SC var 5:e mil tror jag. Blir för mycket hoppande om någon är trasig eller upptagen.

    Lämna ett svar