I en artikelserie på 4 delar kommer vi den här veckan gå igenom hur ett nationellt snabbladdarnät för Sverige skulle kunna se ut.
Hur mycket skulle det egentligen behövas för att täcka hela Sverige med snabbladdarstationer, göra hela Sverige tillgänglig för elbilar? Göra långresor lika enkla för alla elbilar som för dem som det står TESLA på?
Tesla Motors har ju visat vägen, med ett eget snabbladdarnätverk som täcker snart hela USA och Europa. Estland är ett annat föregångsland med ett eget nationstäckande nät av snabbladdare.
I en tidigare artikel om ämnet kom vi fram till att Sverige enligt Trafikverket har 670 mil europaväg och 890 mil riksvägar. Sammanlagt 1560 mil. Med en snabbladdare var tionde mil skulle det gå åt 156 snabbladdare för att “elektrifiera” alla landsvägar i landet. Egentligen mindre än så för att i många områden kommer vägarna vara så nära varandra, eller rentav korsa varandra, så en station kan betjäna två vägar.
Börjar man studera Sveriges vägkarta inser man ganska omgående en viktig sak. Vägarna är inte alls fördelade slumpmässigt över landet utan förbinder städer med varandra och städerna verkar ha ett regelbundet avstånd mellan varandra! Städerna ligger ungefär 6-8 mil ifrån varandra, med vägar emellan dem. Städerna brukar dessutom ligga där vägarna korsas.
Anledningen till det här mönstret blir uppenbart då man förstår när och hur Sveriges städer och vägar bildades. Under medeltiden kunde en ryttare på en dag rida från en stad till en annan. Städerna bildades där ryttvägarna korsade varandra. Dagens vägnät baserar sig på gamla ryttares vanor.
Sätter vi en laddare vid varje vägkorsning kan vi optimera antalet laddare som behövs för att täcka hela landet. Ovanstående karta visar att med endast 120 laddare kan man täcka hela Sverige, med i medel dryga 5 mil mellan laddarna.
Med endast 120 laddstationer skulle hela Sverige kunna täckas -från Ystad till Haparanda- med drygt 5 mil mellan laddarna!
5 mil i avstånd mellan laddarna innebär att till och med med dagens räckviddsbegränsade elbilar kan man ta sig fram även på vintern – och kan rentav hoppa över några laddare på sommaren. I och med att laddarna är jämnt utspridda över hela landet underlättar de färd mellan lokala småstäder också – även de fjärran från de stora motorvägarna.
Idag koncentrerar alla aktörer på marknaden på triangeln Stockholm-Malmö-Göteborg, och motorvägarna emellan dem. Varenda gång någon berättar om sina planer på att sätta upp snabbladdare så är det just de sträckorna de har tänkt sig. De skyller ofta på kundunderlag men börjar inte E4-an bli mättad med snabbladdare snart?
Jämtland har tack och lov visat vägen. Länet med störst andel nyregistrerade supermiljöbilar i fjol var varken Stockholms, Malmö eller Göteborg utan just Jämtland. Anledningen till det överraskande resultatet -att en glesbygdskommun kör om storstäderna- är Green Highway, dussintals laddstationer längs med E14. Finns laddstationerna så kommer bilarna! Bygger vi ett rikstäckande snabbladdarnät får vi “Jämtlandseffekten” i hela landet!
De elbilar som förväntas komma om några år, med 20-30 mils räckvidd kommer ännu lättare kunna ta sig fram emellan laddstationerna. De kommer passera flera på vägen innan de stannar vid någon laddstation de upplever passar dem bra, precis som fossilbilister väljer bensinmack idag.
Laddarna står något glesare i norra Sverige, i medel 8 mil mellan laddarna, ty vägnätet är också glesare där. Glesheten är dock mindre än vad kartan ger sken av – Mercator-projektionens förvrängning börjar spela in. Några enstaka laddstationer extra kan dock behövas på vissa ställen för att säkerställa räckvidd även på vintern. Precis som Tesla Motors brukar säga markörernas plats är ungefärliga och kan ändras 😉
Fortsätt läsa DEL 2
