I denna tredje del av artikelserien om idén med ett nationellt snabbladdarnät i Sverige ska vi titta på ekonomin. Tidigare har vi presenterat snabbladdarnätet och hur stationerna kunde utformas.
Genom den modulära uppbyggnaden vi föreslog igår kan fler och pålitligare laddstolpar lanseras per station än med traditionella snabbladdare.
Det sägs att en komplett Tesla Supercharger station med 8 laddstolpar kostar ungefär 1.5 miljoner kronor att anlägga. Den är då mer kraftfull än den lösningen med 6 mycket klenare laddstolpar vi föreslog igår – och speciellt den sniklösningen med endast 2 laddstolpar man skulle kunna börja utbyggnaden med. Men låt oss räkna med 1.5 miljoner kronor per laddstation i alla fall.
120 laddstationer skulle då kosta 180 miljoner kronor. Det är ungefär felräkningsmarginalen i ett kommunalt skrytbygge, men det behöver faktiskt inte vara staten som ska stå för fiolerna.
Tittar vi på vårt grannland Estland så kostade deras nationella snabbladdarnät 0 Euro. Det sensationella priset berodde på att deras laddnät donerades till dem av Mitsubishi Corporation mot att det är de och inte Estland som får tillgodoräkna sig de utsläppsrätter elbilarna besparar. Att Sverige skulle kunna -eller vilja- göra en liknande deal är inte troligt.
Så vem ska stå för fiolerna?
Tesla Motors Europatäckande laddnätverk bekostades uteslutande av dem som köpte Tesla elbilar. Inte en enda krona har svenska staten bidragit med till Superchargrarna – tvärtom har staten tjänat miljoner på moms och arbetsgivaravgifter på dem!
Ungefär 20,000 kronor av varje såld Tesla är öronmärkt utbyggnaden och driften av Teslas Supercharger nätverk. Vi vet det sedan det förr i tiden angavs i Teslas designstudio som tillval till vissa av modellerna. För de 20,000 kronor får Teslans ägare tillgång till och gratis laddning bilens livslängd ut.
Det finns flera sätt man kan finansiera ett nationellt laddnätverk. Statskassan är kanske enklast att föreslå, men det finns många andra lösningar där laddnätverket skulle bekostas av dem som kommer använda det.
Till exempel skulle Sverige kunna inrätta en laddnätverksfond. För varje såld elbil skulle en avgift tas ut som ska täcka utbyggnaden av nätverket. Fram till år 2020 beräknas det säljas 260,000 laddbara fordon i Sverige. Ponera 30% av dem är elbilar – det blir 78,000 elbilar. För att täcka kostnaderna på 180 miljoner kronor skulle varje ny elbilist behöva betala en avgift på drygt 2,300 kronor. Som att tanka fossilbilen full tre gånger.
Öka avgiften till 4,000 kronor skulle det även kunna innehålla till exempel tre års gratis laddning vid långfärder. (Det vill säga alla landets laddstationer förutom den närmast dig.) Avgiften skulle formellt betalas av köparen – men skulle i själva verket oftast bjudas på av bilhandlaren (för att locka kunderna att handla hos just dem) eller räknas av från Supermiljöbilspremien eller bonus/malussystemet.
Själva stationerna skulle kunna byggas och drivas av privata aktörer. Antingen de som redan idag har börjat bygga ut snabbladdare, eller nya aktörer. Varje aktör får pengar från laddnätverksfonden, ca 2.6 miljoner per station mot att de ska tillhandahålla gratis el i tre år. Därefter kan de börja ta betalt. Även lokala elbilister som bor närmast varje station kan de ta betalt ifrån. På det viset undviks missbruk av gratisåren av både privatpersoner och tex taxibolag, med upptagna laddstationer som följd. Laddnätverksfonden blir även självreglerande: ju fler bilar som köps i Sverige desto mer pengar har fonden att dela ut till dem som bygger laddstationerna.
Kommunerna skulle kunna förbereda färdiga områdesplan och bygglov av platser där laddstationer ska byggas. Elleverantörer skulle kunna planera och förbereda elanslutning till platserna.
Med en så förberedd system skulle laddnätverket snabbt kunna byggas ut över hela landet. Allt är förberett: platsen där det ska byggas, bygglov, finansering. Om till exempel en bensinstationskedja hoppar på erbjudandet får de dessutom massor av synergieffekter: plats för anläggningen har de oftast redan i närheten av dagens pumpar, och de kommer tjäna mer på ökade handeln av korvar till fikasugna elbilister än det de får från laddnätverksfonden.
Friskrivning: nej, jag har inte lagt ner två års förstudier innan jag skrev artikeln. Ingen statlig utredning heller (gör gärna det om nån vill och betalar 😉 ). Det är mycket möjligt att i slutändan skulle det handla om inte 4,000 kronor per såld elbil utan mer. Det är inte de exakta summorna artikeln handlar om, utan om sättet en fond skulle kunna bekosta och snabba på utbyggnaden. Nätverket skulle inte kosta staten något (utom möjligtvis tiden det tar kommunerna att utfärda preliminära områdesplan och bygglov) – tvärtom skulle staten nog tjäna på det hela, via intäkter från moms och arbetsgivaravgifter. Gröna skogar som inte kostar något brukar politiker gilla.
FORTSÄTT LÄSA DEL 4
En väldigt intressant artikelserie! Låter nästan för bra för att vara sant, men så är det ju i elbilsvärlden ibland. 😉
Klockrent Tibor! Jag skulle även kunna se att kostnaden för utbyggnad och drift är inbakad i köp av fosilbilarna, så får även de en ytligare anledning att välja el, avgiften per bil skulle troligen kunna vara lägre.
Bra ideer, gillar att man kan ta det från miljöpremien, då bilarna i nuläget är alltför dyra för att alla skall kunna köpa dessa så skulle man på detta sätter kunna placera ut flera stationer (högre avgift) än om man gjorde det per såld bil. När volymen ökar så finns då laddinfrastrukturen på plats. Har dock lite svårt med hur gratisladdningen skall administreras (blir ett logistisk helvete) att börja neka folk att ladda kommer leda till frustration, och bara ta det på den närmaste kommer inte hindra taxinäringen alls, de laddar när de är på långtur (vilket de närmast jämt är). Om man istället tar betalt direkt (som vi är vana vid) så kommer det lösas av sig själv. (förutsätter då att det blir rimliga priser och inte påslag som gör eldriften 5 ggr dyrare än bensinkostnaden skulle vara(vilket vi har sett förekomma)). Ser hellre lägre pris än gratisladdning. taxibilar kommer pga sin natur behöva ladda i vilket fall som helst. men betalar man direkt så slipper man misstankar om missbruk, men lösningen på det är inte att skälla på taxibilar utan hoppas det kommer ultrasnabbaladdbara batterier.
Du är grym Tibor, Översteprästen!
Ludicrous
Intressant! Med 78000 bilar skulle det bli 650 bilar per station (mer i södra Sverige). Hur många är rimligt utan att det blir för mycket kö?
Idag har vi 16 Supercharger stationer på 1600 Teslor, dvs 100 bilar per station. Det är knappt man träffar nån annan när man är ute och åker (förutom i Upplands Väsby pga taxibilarna – därav mitt försök att begränsa sådan laddning i texten).
Då stationerna framför allt är tänkta att användas vid långfärd borde de få ordentlig beläggning men ändå räcka var min tanke med siffrorna. När stationerna väl står på plats är det meningen att laddnätverkfond-pengarna från nya elbilar ska gå till utbyggnad av dem med fler laddmoduler och fler laddstolpar så de klarar betjäna ännu fler elbilar.
Tror också att bensinstationer är bra för att de ligger på bra ställen. Det bör heller inte då behövas någon bygglov då det redan är befintlig verksamhet där.(el och plats bör finnas på plats)
Vet ej hur många bemannade stationer det finns (enl hitta.se 3900 och de bör serva någon miljon bilar) men många lägger ned för att de inte kan överleva på drivmedlet. Så även om man skulle vilja önska att det fanns saker att fördriva tiden på får man nog räkna med att få rulla tummarna om man far i mindre glesbefolkade områden. (men avstånd bryr sig inte om hur många som bor på ett ställe, man måste ladda oavsett).
Jag skulle nog lägga till rastplatser (sköts väl av staten?) till listan. Förutsätter att vi pratar om snabbladdare där man räknar att det är 30 minuters stopp som gäller. Jag tror att det minsta man kan kräva av ett laddstopp är en plats där man kan fika (dvs bord) m familjen kanske toalett. (därför funkar inte helt obemannade stationer, men sk bemannende även om de är nedlagda har potentialen att få till de grundläggande behoven tillgodosedda).
Mycket bra artikelserie. Det du så bra skrivit om hur vi skulle skapa en fungerande laddinfratruktur och sedan har du beskrivit uppbyggnaden ett system som är som Teslas fast organiserat via staten. Men varför inte lägga kostnaden för uppbyggnaden av laddinfrastrukturen på alla nya ICE-fordon? På detta sätt hade staten tydligt markerat i vilken riktning en förnybar framtid ligger. 500 kr per försålt fordon skulle täcka kostnaden för laddinfrastrukturen.
En annan sak ska vi inte glömma och det är att det är farligt att låsa fast oss i att alla bilar kommer att vara bara elbilar. Styrningen måste vara teknikneutral. Bilar kommer att kunna drivas med biogas från rötning, diesel av svartlut, metanol från skogsavfall, etanol från jordbruket, biopellets från skogen och kanske bränslecellsbilar med vätgas från vindkraftverk?
Vad jag menar att när staten går in och styr riskerar det att snedvrida konkurrensen.
Jag håller med. Ett system där man lägger en extraavgift på ICE-fordon för uppbyggnad men i kombination med möjligheten att köpa till ett livstidsabonnemang för ladd-bilar är en full pott. Det ger styreffekten som man är ute efter. Tyvärr tror jag inte att det kommer att lyckas dock så länge som man från lobbyisternas sida så framgångsrikt lyckas sälja in att vår inhemska bilindustri, som hittills inte visat något intresse för annat än ICE-motorer, är en nationalklenod som ska skyddas till varje pris. Först när den kinaägda Göteborgsfirman börjat med elbilar på riktigt kommer intresset från regeringen att vakna.
Det finns ingen möjlighet att skapa ett system som samtidigt är teknikneutralt. Däremot behövs det flera olika system. Statens roll blir då att hjälpa det mest miljö- och kostnadseffektiva och helst på det här sättet där skattepengar inte satsas. Men det är lite ambivalent, eftersom statlig styrning som du skriver oftast leder helt fel…
I det här fallet tror jag dock att iför privatbilismen kommer el att vara den enda realistiska energikällan under överskådlig framtid. Anledningen är helt enkelt att så fort man vant sig vid att börja dagen med en fulltankad bil och endast under långfärder behöver leta upp en “el-mack” så vill man inte gå tillbaka. Alla övriga bränslen kräver att du tankar på samma sätt som idag. För tyngre fordon är sannolikt saken en annan. Där kan etanol, vätgas, svartlutsdiesel och annat göra mer nytta.
Vi som ser el-bilens framtid och/eller kör elbil är övertygade om att den på sikt kommer att slå ut ICE-fordon. Energieffektiviteten slår ut alla andra alternativ samtidIgt som det är lätt att via solceller producera sitt egna bränsle. Inget alternativ är lika enkla eller bättre miljöanpassade.
Återstår problemet med alla miljoner redan producerade ICE-fordon. Många kommer att vara relativt nya när el-bilsboomen kommer. Då måste ändå de alternativa ekologiska bränslena finnas framme. Om viljan finns är tveksamt med tanke på att beskattningen av bioetanol slagit ut detta som bränsle. Den nya skatten på el producerade från lite större solcellsanläggningar kommer troligen att göra dessa olönsamma. Efter dessa klavertramp är det frågan om vilket förtroende statsmakten har nu när vi behöver långsiktiga spelregler för att alternativen ska komma fram. Fossilbränslen som skattebas känns säkert svårt att släppa taget om. Hur kommer den framtida fordonsskatten att se ut?
Men jag tror som du att inget kommer att hända från svenska statens sida innan Volvo har elbilar i sitt modellprogram.
Visst är det sorgligt att man endast ser koldioxidskatten som en inkomstbas och inte som den reglerande faktor det var menat som.
Statsmakterna borde inte fasa dock, för det kommer ändå ta ett antal decennier att byta ut den gamla tekniken. Så det finns gott om tid att ställa om…
Men visst, det är i elbilen framtiden finns.
Tack för bra artiklar!
För några dagar sedan öppnades en laddstation i Schweiz som ska vara förbered för 150kW.
https://electrek.co/2016/08/10/150-kw-fast-charging-station-switzerland/
Laddaren ser intresant ut. Som option ska den kunna ladda 4 bilar samtidigt och lastdela mellan dem. Finns skiss som visar detta. De riktiga bilderna visar dock bara ett skåp med ccs+chademo+type2.
http://www.evtec.ch/en/products/espressoandcharge/
Snabbladdaren produceras och säljs av Delta Electronics i norra Europa och Delta Energy Systems finns i Sverige.
De senaste installerades i Rättvik och Leksand , leta på uppladdning.nu
De är konfigurerade med 43kw AC och totalt 100kw DC.
Tibor, det här är bra. Riktigt bra.
Hur gör vi för att komma från idé till handling? Just nu verkar det som ingen vill “ta i det” då den stora frågan är om man kan tjäna pengar på laddstationer. För det är ju det allt handlar om…pengar, pengar. Idén/idéer finns det massor av, men vem GÖR något? Privata aktörer gör endast något om det finns pengar att tjäna…det var så många privata järnvägar byggdes. Men för ett rikstäckande järnvägsnät, så tog staten tag in det. Antar att det inte var med vinst som huvudsyfte, utan att det bara måste byggas en järnväg för alternativet hade stannat Sverige. (Fanns säkert en tanke på pengar/vinst som biprodukt av en sådan infrastruktur).
Tillbaka till 2016…för det är just det som händer nu med – Sverige bara MÅSTE ha ett rikstäckande laddnätverk. Har du Tibor någon slags kontakt, kanske regelbunden kontakt, med någon av de statliga beslutsfattarna i frågan? Om inte, så verkar du vara den perfekta personen för detta ändamål.