Nu finns det över 20,000 laddbara fordon i Sverige, rapporterar elbilsstatistik.se
Ännu mer anmärkningsvärt är att tillväxttakten är exponentiell. Antal laddbara fordon fördubblas varje år! I maj i år fanns det 20,000 av dem i Sverige – men redan i december beräknas det bli över 30,000!
Medan den utvecklingen är otroligt glädjande för oss som gillar elbilar blir man samtidigt orolig över ifall antal laddpunkter kommer öka i samma takt? Vår undersökning “Sveriges värsta stad för elbilister” ger en nedslående bild av läget, inte enbart hos vinnaren av jumboplatsen, Norrköping – utan av läget i resten av Sverige också. Vi har fått in massor av förslag på andra städer som också skulle kunna vara “värdiga vinnare” av titeln. Tyvärr.
Idag finns det 0.10 publika laddplatser per laddbar bil i Sverige enligt elbilsstatistik.se, vilket tycks motsvara EU-s direktiv 2014/94 som föreslår att år 2020 ska det finnas citat “åtminstone en laddningsstation per tio bilar”.
Men när man inser att med dagens utvecklingstakt kommer antal laddbara fordon ha FJORTONDUBBLATS till slutet av 2020 inser man att för att behålla samma ratio måste även antalet publika laddplatser också göra det. Och visst vill väl Sverige uppnå mer än endast EU-s miniminivå? Om antalet laddbara fordon uppgår till 280,000 år 2020 (vilket dagens utvecklingstakt tyder på) måste även antal laddstolpar i Sverige öka från dagens ca 2,000 till över 28,000 – på fyra och ett halvt år. 26,000 laddstolpar på dryga 1,600 dagar, 16 nya laddstolpar per dag!
Ser vi verkligen den utvecklingstakten i Sverige idag?
Är våra folkvalda beslutsfattare ens medvetna om utvecklingen?
Det kommer inte räcka med att bygga ett antal laddstolpar. Nästa år måste man bygga dubbelt så många. Och året därpå åter igen fördubbla sina ansträngningar. År efter år ett bra tag framöver. Finns det sådana planer hos någon av våra kommuner över huvud taget?
Medan jag samlade material för artiklarna om Sveriges värsta stad för elbilister kunde jag inte låta bli att tänka på en sak: förutom laddplatser för elbilar finns det endast ett enda annat stort grupp i Sverige som har särskilda parkeringsplatser: handikappade.
Nu vill jag inte alls på något sätt jämställa elbilar med handikapp, jag är endast ute efter ett statistiskt jämförelseunderlag. Sveriges oräkneliga antal handikapp-platser betjänar 90,000 svenska bilister som har handikapptillstånd. Om dryga två år har vi lika många laddbara bilar i Sverige. Jag säger inte att vi då borde ha lika många laddstolpar som handikapp-platser – men vilket förhållande emellan dem är lämpligt? År 2020 kommer vi ha tre gånger så många elbilar som handikapptillstånd – kommer laddstolpar då bli lika vanliga på landets alla parkeringsplatser som handikapprutor idag?
Har ni kollat in klimatklivet? Här får bostadsrättsföreningar, företag och kommuner bidrag för att bygga laddinfrastruktur. Förhoppningvis kommer antalet laddstolpar skutta upp under året också. http://www.naturvardsverket.se/klimatklivet
Jodå. Och hoppas många hyresvärdar, köpcentra, kommuner och företag har gjort det också.
Värt att nämna dock är att privata laddplatser hos tex bostäder för de boende, eller företag för de anställda räknas INTE in i EU-målet – endast publika laddare. Så om ett företag har 20 laddstolpar för sina anställda och 1 för besökare räknas endast den enda.
Helt rätt det du beskriver. Det krävs mycket mycket fler publika laddpunkter för att vi skulle hålla jämn takt med ökande antal laddbara fordon. Hittills har klimatklivet gett stöd till 3 300 laddpunkter. Vet dock ej hur många av dessa som är publika.
Jag ska passa på att nämna en annan sak som kan vara intressant för er på TCS. Nämligen att det under juni har registrerats en Tesla Model X i Sverige i trafik! Den fanns i Almedalen under veckan som gick och var strajpad med Telia IoT. Vad jag förstår så är det Teslas egna.
Nja, jag undrar det. Var och provåkte Tesla X i Halmstad igår och då sa de att den bil som användes där var den enda demobil model X utrustad för den Europeiska marknaden som fanns för provkörning i Europa. Så det var nog inte Teslas bil i Visby utan den är nog såld till slutkund.
Hos vem ligger ansvaret att bygga laddpunkter? I texten pekas det indirekt på kommunerna men är det rätt part? Jämför med hur infrastruktur för andra drivmedel är uppbyggd. Är det kommuner som tillhandahåller mackar för etanol, HVO, biogas och fossila drivmedel? Klimatklivet är ett bra verktyg där klimatnyttan för bidragen värderas på ett jämförbart sätt. Med tanke på den utmålade utvecklingen borde det finnas affärsmöjligheter för en entreprenör med rätt affärsmodell.
När det gäller kommunala bostads- och parkeringsföretag är det ju hos kommunerna ansvaret ligger.
För övrig infrastruktur måste kommunerna vara pådrivande och underlätta för privata operatörer, men ska kanske inte själva satsa skattebetalarnas pengar. Frågan är vad laddinfrastrukturen ska likställas med: väginfrastrukturen, el, vatten och avlopp? Beroende på politisk färg har man olika svar vem som har ansvar för de infrastrukturerna – och därmed kan ge olika svar även på vem som ska utveckla laddinfrastrukturen.
Men även utan att bekosta utbyggnaden själv kan kommuner göra mycket: till exempel ha färdiga områdesplaner med färdiga byggtillstånd för publika laddplatser på lämpliga ställen, så företag som vill bygga ut laddinfrastruktur slipper byråkratiskt krångel. Och att i planeringsfasen för nya projekt även ta upp frågan om laddinfrastrukturen – inte baserad på dagens antal elbilar, utan på morgondagens.
För att inte tala om laddstolpar för handikappade. Hur många såna finns det?
Men måste man inte ta med i beräkningen att alla nya elbilar inte är i direkt behov av publika laddare för vardagligt bruk? Köper man en ny elbil så har man ju tillräcklig räckvidd för att göra de flesta dagliga ärendena och ändå ha kräm kvar att ta sig hem och ladda där! När jag väl får min Modell 3 så kommer jag större delen av tiden ladda hemma och inte på publika stolpar. Möjligtvis ladda på jobbet. Är jag helt ute å cyklar som tycker så?