Gissa vad det är: fem gigantiska tält 4 km från Mexikanska gränsen?
Donald Trumps senaste interneringsläger där de låser in flyktingbarn?
Nej, nej: SpaceX raketfabrik där de ska bygga framtidens Starship jätteraketer!
Elon Musk är VD inte enbart för Tesla, utan även för SpaceX som har revolutionerat rymdfärder minst lika mycket som Tesla gjorde bilindustrin. Vissa vet att SpaceX senaste anläggning i Boca Chica ligger i Texas – men få vet att den ligger absolut så lång längst ner i söder du bara kan komma i delstaten, precis vid dess sydligaste spets 4 kilometer från den berömda muren mexikanarna fortfarande envist vägrar betala.
Här har SpaceX byggt sin raketfabrik – en fabrik som inte alls ser ut man brukar föreställa sådana. Inga vetenskapsmän i vita overaller som tassar runt i vitmålade renrum – utan snubbar med svetsaggregat i enorma tält som svetsar grejer som mest ser ut som sådana silon bönder brukar förvara säd i.
Elon Musk har själv liknat anläggningen vid “skrotupplaget på planeten Tatooine” (ni som har sett Star Wars fattar).
Natten mellan lördag 22 och söndag 23 februari kallade Elon Musk in alla arbetarna för ett krismöte – klockan 01:00 mitt i natten. (Måste vara kul att jobba för Elon.)
Nej, mötet handlade inte om prototypen som exploderade vid trycktestet – det hände först en vecka senare. Utan om att Elon upprört undrade varför ingen jobbade på en lördagsnatt? Han ville veta varför arbetet inte pågår dygnet runt?
“Vi behöver mer personal”, var svaret han fick höra.
“OK inga problem” sa Elon Musk då “anställ så många ni vill. Men kom ihåg: ert eget rykte står på spel. Ta inte in din svåger som aldrig kan få ett jobb. Inte den personen, OK? Du kommer att vara personligen ansvarig för dem. Alla har sina släktingar som de känner att jag är säker på att jag aldrig i helvete skulle vilja arbeta med den personen. Ta inte med den personen. Ta med personen som du skulle kunna satsa ditt rykte på.”
Klockan 13 samma söndag, endast tolv timmar efter nattliga krismötet höll SpaceX sin första rekryteringsrunda. Sedan måndag kl 13 och kl 20. Långa rader av sökande dök upp, släktingar, grannar, bekanta till personalen. Till måndag midnatt hade företaget fördubblat sin personalstyrka i Boca Chica anläggningen till över 500 anställda.
De nyanställda beordrades infinna sig till arbetet redan nästa morgon. De fick börja jobba 12-timmars pass tre dagar i rad, få ledigt i fyra dagar, sedan jobba fyra 12-timmars dagar och vara lediga i tre dagar. På så vis kan fyra skift hålla igång produktionen dygnet runt, året runt. SpaceX bjuder på alla måltider på jobbet.
För Elon Musk har bråttom. Bråttom att bygga raketer, bråttom att kolonisera Mars, att göra mänskligheten multiplanetär. Nu finns teknologin, nu kan företaget få finansiering, nu kan arbetet göras. Vem vet hur länge? De anställda som går runt i “Occupy Mars” T-shirts gör det inte för skojs skull, de är inte ironiska – utan fullt allvarliga. Mänskligheten har denna chans att nå ut till stjärnorna. Kanske den här enda. Ingen tid får spillas innan det kanske blir för sent.
För fem år sedan fick Elon Musk frågan “Vilka bilar kommer vi köra runt i om 20 år?” från en journalist. Hans svar “Jag hoppas civilisationen finns kvar om tjugo år” manar till eftertanke.
Det är därför Elon Musk och SpaceX pumpar in pengar i projektet. Det är därför de inte har tid att bygga ordentliga hangarer och byggnader. Först satte de upp en liknande tält Tesla använde när de behövde snabbt bygga en extra monteringslina på parkeringen utanför sin bilfabrik i Fremont. Sedan när den visade sig vara för låg, raketdelarna fick inte plats under takhöjden monterade de nästa tält ovanpå två långa rader med containers. Tredje tältet monterades ovanpå två rader med dubbla containers ovanpå varandra. I framtiden planerar de skära fönsterhål i containrarna och göra om dem till kontorsrum.
Medan Space Launch System, SpaceX konkurrent när det gäller bemannade rymdfärder för NASA tänker bygga en till två raketer per år vill SpaceX bygga en till två Starship i veckan. Var och en med jämförbar storlek och kraft som månraketerna en gång i tiden hade.
“Vi försöker bygga en massiv flotta för att göra Mars beboelig, för att göra livet multiplanetärt” sa Elon Musk i en intervju med Ars Technica, “Jag tror att vi förmodligen behöver bygga över 1000 rymdskepp, och var och en av dessa måste kunna ta mer nyttolast än Saturn V – och vara återanvändbar.”
“Man kan inte påstå att livet är multiplanetärt förrän vi har en självhushållande stad på Mars” sa Musk. “Den staden måste överleva även om leveransrymdskeppen slutar komma från jorden av någon anledning. Det spelar ingen roll varför. Om rymdskeppen slutar komma, dör staden ut eller inte? För att göra något självförsörjande kan du inte sakna någonting. Du måste ha alla ingredienser. Det kan inte typ: den här saken är självförsörjande förutom den här lilla saken som vi inte har. Så får det inte bli. Det skulle vara som att säga: Tja, vi åkte på den här långa havsresan och vi hade allt utom C-vitamin. OK, bra. Nu kommer du få skörbjugg och dö – och smärtsamt, förresten. Det kommer att suga. Du kommer att dö långsamt och smärtsamt på grund av brist på vitamin C. Så vi måste se till att vi har C-vitamin även på Mars. Då är det liksom OK, grovt räknat, hur många ton grejer behöver du för att göra det hela självförsörjande? Det är förmodligen inte mindre än en miljon ton.”
För att bygga en raket räcker det med några vetenskapsmän i vita kläder. För att bygga en raket i veckan måste en helt annan sorts löpande band princip råda, där vanliga arbetare -inte specialister- håller i verktygen.
SpaceX utvecklar inte enbart en ny sorts raket i Boca Chica – de utvecklar även en helt ny sätt att bygga raketerna. Istället för handsvetsade fogar som besiktigas i enorma röntgen maskiner har de utvecklat en självkörande robot som kryper på ut- och insidan av plåtarna, fogar samman dem som en blixtlås och svetsar ihop dem. En annan kryper längs fogen och röntgar den, letar efter sprickor. Arbete som tog veckor förut görs nu på timmar.
Första testexemplaret SN1 exploderade spektakulärt vid trycktestningen. De som tror att det var ett bakslag har inte förstått SpaceX inkrementella utvecklingsmetodik. SN1 var aldrig tänkt att flyga. Den fanns bara för att trycktesta konstruktionen. De erfarenheter de har fått läggs nu till i SN2 och SN3 som redan håller på att byggas. Det var botten av bränsletanken som var feldesignad, inte tålde trycket – nu designas den om. Raketmotoren Raptor som ska bära Starship till rymden är inne på sin 24:e version, där de flesta av de tidigare exploderade. På samma sätt är vi nu så vana att se Falcon bärraketerna återvända till jorden och landa att vi har glömt alla de som kraschade och exploderade i början innan SpaceX fick fram sin fungerande design.
Istället för att mödosamt bygga en enda raket till perfektion har SpaceX alltid satsat på snabb iterering. Vid hög produktionstakt spelar det ingen roll att de första få var imperfekta och behövde förbättras – det är slutresultatet som räknas. Därför får vi nog också räkna med flera explosioner och krascher med Starship innan de blir så pålitliga som SpaceX vill få dem till.
Första rymdfärden planeras redan i år. Sedan månen och Mars. “Jag kommer förmodligen vara död långt innan Mars blir självförsörjande” sa Elon Musk, “men jag skulle åtminstone vilja vara runt tillräckligt länge för att se ett gäng skepp landa på Mars.”
TCS tre år sedan: Big F-cking Rocket
Innan Starship fick sin salongsfähiga namn kallades den länge för BFR. För tre år sedan gick vi igenom hur den ska se ut och fungera.
