Livs-cykel-analys

Livscykel

I fredags skrev jag en liten artikel om elbilars CO2 utsläpp där jag jämförde den med cyklisters. Ojojojj vilket folkstorm det blev! Så länge jag i tidigare artiklar höll mig till att jämföra elbilar med tåg, tunnelbana och bensinbilar gick det väl an, men håll dig borta från våra cyklar sörru!

De flesta invändningarna svarade jag på i diskussionstråden under fredagens artikel, den som är intresserad kan läsa där.

En valid och intressant synpunkt som dock dök upp var hur förhållandet i utsläpp skulle påverkas om cykelns och elbilens hela livscykel räknades in? Dvs tillverkning, drift, skrotning, behövliga vägar och infrastruktur, etc. Totalsumman? Mitt första svar var att ”det där kräver väl minst en doktorsavhandling att beräkna” men sen tänkte jag att frågan är tillräckligt intressant för att ändå försöka ge mig på den.

Som tur är hittade jag ganska så omgående MIT forskaren Shreya Daves rapport från 2010 där hon gör just en sådan livscykelanalys. Hon räknade på hela livscykeln, inklusive tillverkning, drift, infrastruktur, rubbet mellan olika trafikslag. Det hon dock saknade i sin rapport var elbilar, så det fick jag lägga till själv i ovanstående graf.
(Är du inte intresserad av tradiga detaljer kan du nu hoppa direkt till stycket med slutsatserna längst nere.)

Siffrorna har räknats om från de konstiga måttsystem till och med universitetsutbildade amerikaner fortsätter envisas med till våra SI-enhetsmått. En utav siffrorna har jag dock justerat: Shreya Daves har tagit siffran för tunnelbanans infrastruktur från Mikhail V Chester’s doktorsavhandling från Berkeley-universitetet två år tidigare. I den har han räknat i detaljnivå på allt för tunnelbanan – förutom att han räknade inte in utsläppen från själva borrandet av tunneln! En ganska så viktig detalj kan man tycka. Med stöd av miljöpåverkanrapporten av Thames Tideway Tunnel -där de beräknar tunnelborrningens andel av byggets totala utsläpp till 10%- har jag ökat på infrastruktur-siffran för tunnelbanan med 10%.

Elbilens siffror har jag själv lagt till tabellen enligt följande: Enligt Vattenfalls livscykelanalys av svensk elmix produceras det 12 gram (mest icke-fossil) koldioxid vid framställandet av elen som behövs för att framdriva en elbil (Tesla Model S) en kilometer. Elbilar behöver samma infrastruktur (vägar, parkeringsplatser, etc) som bensinbilar, därav samma siffra. (Originalutredningen räknar inte in bensinmackarna och deras växthusgasutsläpp i infrastruktursiffran, lite konstigt.) Servicesiffran är den som är mest osäker: doktorsavhandlingen räknar med växthusgasutsläpp av bla motoroljaförbrukning och andra typiska bensinbils-serviceåtgärder. Därav följer att elbilar borde ha lägre siffra – frågan är hur lägre? Jag måste tyvärr erkänna att min dryga 20%-iga sänkning är endast en kvalificerad gissning. Att tillverkningen av elbilar ger 83% mer utsläpp än bensinbilars kommer dock från tyska testorganet TÜV-s rapport där de gjorde en jämförande livscykelanalys mellan el- och bensindrivna Mercedes B-klass. Under drift har elbilar inga lokala utsläpp därav siffran 0.

Jag känner mig som en doktorand som försvarar sin avhandling, men det är viktigt att veta varifrån siffrorna kommer. Jag är övertygad att likförbaskat kommer folk att protestera mot vissa av siffrorna, men så länge det gäller mindre variationer som inte påverkar helheten är det av mindre betydelse. Som jag indikerade ovan är det en hel del av siffrorna från forskarrapporterna som inte ens jag heller helt håller med om, men avstod ändå från att justera dem (bortsett från att räkna in själva tunneln i tunnelbanan). Siffrorna i tabellen är avrundade till närmsta heltal, därför kan totalsumman ibland synbart inte stämma. Diskussioner om de andra siffrorna än elbilens hänvisar jag till forskarna som tog fram de siffrorna.

Vilka slutsatser kan man då dra av staplarna?

För det första att gå, cykla eller åka elcykel ger samma utsläpp per kilometer. Att gå förbrukar mer energi per kilometer än att cykla för man går långsammare, det tar mer tid. Det man vinner i minskad ansträngning när man åker elcykel isf vanlig cykel kompenseras ganska så exakt av högre miljöpåverkan när elcykelns batterier tillverkades.

Att åka elbil har ungefär samma totala utsläpp som att åka tunnelbana eller spårvagn – i Sverige, med svensk elmix i alla fall. (Spårvagn har förresten högre siffror per personkilometer pga färre passagerare än tunnelbana.) Att åka bensinbil har förvånansvärt lite mer totalutsläpp än att åka buss. Lika överraskande för några är kanske att flyget kommer i samma paritet som spårvagn, men betänk då att flyget åker många kilometer och behöver jämförelsevis litet infrastruktur (endast flygplatser i var sin ändpunkt).

Skulle vi räknat med europeisk elmix för elbilen isf svensk skulle dess bränsleproduktionssiffra blivit 96 g/km istället, med totalsumman 182 g/km. Den skulle fortfarande varit lägre än bensinbil och buss, men klart högre än tunnelbana, spårvagn och flyg.

Jämför vi så elbilar med cyklar ser vi att:
Räknat på totala livscykeln släpper en elbil ut 4 gånger mer växthusgaser per km än en cykel. Inklusive utsläppen som skedde när elbilen tillverkades och vägen den kör på blev till. En bensinbil släpper ut 11 gånger så mycket. (Tänk på att bilar körs i medel mångdubbelt längre än vad cyklar körs innan de skrotas. Deras tillverknings och deras infrastrukturs utsläpp fördelas alltså över fler körda km.)
Åker det 5 personer i en elbil släpper de ut mindre växthusgaser än om de skulle ha cyklat på var sin cykel – åter igen inklusive utsläppen som skedde när elbilen tillverkades och vägen den kör på blev till.
I alla fall i Sverige, med vår unika elmix med låga utsläpp.

När det gäller koldioxid är det stor skillnad i miljöpåverkan mellan fossilt och icke-fossilt CO2. Cykelns utsläpp består något förvånande till ca 80% av fossila utsläpp (de kommer från när cykeln och cykelvägen den kör på tillverkades), jämfört med elbilens 90% (av samma anledningar).

 

Avbön: Snälla sluta påstå att jag försöker klanka ner på cyklister. Det är inte alls det artiklarna handlar om! Att cykla har massor med andra fördelar än växthusgasutsläpp. Bättre hälsa, mindre partikelutsläpp, mindre trängsel, etc. Det handlar inte om att välja mellan att skaffa bil eller cykel. Det handlar heller inte om vem som ”vinner” utan att att på ett lättfattligt sätt belysa elbilars i Sverige förvånansvärt låga utsläpp. Siffror som bevisligen överraskar många.

Siffrorna i utredningarna avspeglar naturligtvis dagens samhälle, dagens körmönster. Ändras förutsättningarna ändrar sig också siffrorna. Siffrorna går därför inte att använda i ”om alla bytte till”-resonemang.

Det bör dessutom betonas att låga växthusgasutsläpp är i sig inte samma sak som miljövänligt. (Det trodde jag var självklart, men jag fick mycket påpekanden om det i fredags så lika bra att skriva ner det explicit.)

Istället för att försöka läsa in sådana konflikter i artiklarna som inte alls var avsikten med dem låt oss gemensamt glädjas över vårt internationellt sett ganska så unika svenska elmix som möjliggör att elbilar i vårt land får enastående låga utsläpp!

 

Tagged , . Bookmark the permalink.