Klimatmötet COP26 slutade i besvikelse. Redan från början menlösa krav urvattnades till intetsägande “bla bla bla”. Länder som Indien och Kina kämpade för att få behålla kolkraft och andra fossila energikällor. Istället för att slutdokumentet skulle begära “utfasning” av kol blev det “nedtrappning”. Och kravet på att ”accelerera utfasningen av kolkraft och subventioner på fossila bränslen” skrevs om till att ”accelerera utfasningen av orenad kolkraft och ineffektiva subventioner på fossila bränslen”.
Men varför stretade vissa länder emot så mycket? Anledningen till varför de inte ville avskaffa fossila energikällor kan man kanske skönja i följande diagram över världens energianvändning:
Diagrammet sammanställt av statistiksajten Our World in Data visar vilka energikällor världen använder. OBS att det inte enbart handlar om elproduktion utan om all slags energianvändning inklusive uppvärmning, transport, drift av fabriker med mera. Mycket fossila bränslen används till annat än elproduktion.
Världens energianvändning har fördubblats sedan 1980. Då, för 40 år sedan konsumerade vi knappa 80 tusen TWh energi per år mot dagens över 160 tusen. Det mesta av det ökade energibehovet sedan dess har tillfredsställts från fossila källor så som olja, kol och naturgas.
Tittar vi på Kinas energiförbrukning ser vi en brant ökning efter millennieskiftet:
Kinas energianvändning har åttadubblats sedan 1980. Ökade energibehovet har framför allt täckts från kol och olja. På tio år, mellan 2000 och 2010 tredubblades kolförbrukningen! När kol och olja står för 77% av landets energibehov är man kanske inte lika benägen att skriva på dokument om att överge dem.
De senaste tio åren har Kina påbörjat en massiv utbyggnad av förnybar elproduktion. Men om den elproduktionen ska täcka landets totala energibehov behöver den minst tiodubblas.
Finns det då inga ljusglimtar?
Jodå, låt oss till exempel titta på Sverige:
Sveriges energibehov har varit ungefär konstant sedan 1980-talet. Vår oljeanvändning har mer än halverats sedan toppnoteringen 1979. Den har ersatts av kärnkraft istället. Vi har aldrig använt särskilt mycket kol eller naturgas. Endast runt en tredjedel av vårt totala energibehov täcks från fossila källor.
Att fasa ut kol och olja ter sig onekligen enklare i Sverige än i Kina och resten av världen.
Om man tittar i dessa diagram så får man lätt intrycket att det är omöjligt att avveckla fossila energikällor överhuvudtaget. Det som inte syns i dessa diagram är den snabba kostnadssänkningen av sol, vind och batterilager. Sol och vind är idag enligt IEA det billigaste sättet producera elektricitet. Och kostnaden kommer sjunka med cirka 80% det kommande årtiondet.
De länder och regioner som kommer att ha de lägsta energipriserna är enligt min uppfattning framtidens vinnare eftersom de kommer att ha lättare att attrahera investeringar. South Australia är nu nära den punkt då de tekniskt kan köra på 100% sol och vind. Allt drivet av hushåll som sätter upp solceller och privata investerar som bygger vindkraftparker och batterilager och annat. I Sverige är det Norrland som vinner på snabb utbyggnad av vindkraft.
Det pratas fortfarande om hur dyrt omställningen bort från fossila källor ska bli. Jag tror vi snart får se en förändring i diskussionen. Om vi ska lära oss någonting från Tesla är snarare hur hysteriskt mycket pengar man tjäna på den här omställningen. Men man måste vara tidigt ute. Och ha en hög strategisk och innovativ förmåga.
Tesla har ägnat åratal åt att säkra tillgången till batterier och råmaterial till dessa. Och detta kommer att vara en latent brist hela detta årtionde. Hertz har sett till att säkra elbilar från Tesla, vilket skapat panik bland konkurrenterna eftersom det kommer att vara brist på elbilar i många år framöver. I synnerhet bra elbilar. Inom livsmedelsindustrin pågår samma sak i jakten på alternativa proteiner, t.ex. JBS köp av Vivera.
Omställningen från ett fossilbaserat samhälle till ett fossilfritt är inte en fråga om vem som ska betala, det är en fråga om vem som kommer att tjäna pengarna.
Av-industrialiseringen av sverige och därmed import av varor som medför utsläpp i andra länder skall man ha i tanken innan man slår sig för bröstet för mycket.
Den snabba minskningen av oljebehovet på 80-talet berodde framför allt på att vi gick över från oljepannor till elvärme i våra hus:
https://teslaclubsweden.se/omstallningen-kan-ga-valdigt-snabb/
Intressant också nu när det talas så mycket om “elkris” i Sverige att vår elkonsumtion hade sin top 1986…
Kurvorna handlar inte om elkonsumtion utan om ALL energikonsumtion. Både el, bensin, olja, kol, etc.
Oljan i Sverige används tex inte för elproduktion utan till att raffinera bensin och diesel från.
Sverige hade alltså inte sin elkonsumtionstopp 1986 utan sin totala ENERGI konsumtion topp. Sedan dess har vi konsumerat mer el – men mindre olja.