Porsche har kört en liten kampanj riktad till Tesla-ägare för att få dem att provköra nya Panamera Sport Turismo. Flera har nappat på erbjudandet och provkört – fast resultatet blev nog inte som Porsche hade hoppats på.
Vår medlem Danni berättar om hans upplevelse:
Jag fick inbjudan från Porsche att provköra nya Panamera Sport Turismo. Och varför inte, blir man specifikt inbjuden till en provkörning så är det väl roligt att ta tillfället i akt…
Jag verkade som synes inte vara den enda Tesla-ägare som resonerat så. Intressant nog så har faktiskt Porsche Center flyttat så att de nu ligger granne med Teslas serviceverkstad.
Så vad tyckte jag? Jag hade mycket höga förväntningar. Porsche gör otroliga bilar, och är mästare på chassi och körkänsla men också interiörer. Jag tänkte att jag skulle bli väldigt imponerad och känna att det ändå finns saker jag behövt ge upp för att köra Tesla, och att jag ändå skulle känna ett sting av avundsjuka inför den här pjäsen.
Men…. Nej, jag blev faktiskt rejält besviken på bilen. Den kändes väldigt föråldrad på alla sätt. Jo, man sitter bra med oerhörda justeringsmöjligheter på stolen (även om jag tycker stolen var lite platt, Teslans nextgenstolar kramar mycket bättre och känns skönare). Känslan på ratten och alla reglage är såklart top notch – allt känns svindyrt, som sig bör. Känslan i interiören är nästan tvärtemot i en Tesla. Det känns ombonat, detaljerat, och väldigt påkostat, medan Teslan känns avskalad, luftig, och minimalistisk. Och det här tänket verkar gå igen i det mesta, Tesla har verkligen ansträngt sig för att förenkla. Det var flera gånger som jag och Sandra nästan skrattade över hur komplicerat allt var på Porschen. Bilen hade keyless men man var tvungen att vrida om en låtsasnyckel i plast för att “starta motorn”. Eftersom det var en laddhybrid så startades ingen fysisk motor, inget alls hände egentligen, men plastbiten skulle likförbannat vridas om. En stor växelväljare tar upp onödig plats i mitten, fastän den inte är kopplad till något. När man skulle stanna måste man trycka på en knapp för att lägga i P med en knapp, och dessutom lägga i handbromsen. När vi gick ifrån bilen glömde jag låsa den, eftersom den inte gör det automatiskt. Det var många små moment som kändes utdragna och komplicerade i jämförelse.
Porschen känns riktigt fin att köra. Den är som ett slagskepp, stabil och komfortabel. Går över gupp och skarvar så man överhuvudtaget inte märker det. Men är ändå inte direkt ovillig att styra in när man vill det. Men i jämförelse med Teslan känns den tung, klumpig och sävlig på alla sätt. Teslan har en direkt känsla i precis allt, i gasen, i styrningen, den är mer villig, lättfotad, och lättkontrollerad. Och det här förvånade mig, för det här var den ronden jag verkligen trodde att Porschen skulle vinna. Eldriften i Porschen var inte mycket att hänga i julgranen, och för att köra med någon form av vettigt tempo får bensinmotorn hoppa in rätt ofta och putta på. Övergången är märkbar men inte abrupt. Men hela bilen totalt sett kändes väldigt ryckig. Vid hård acceleration så drar bilen ryckigt. Det är nästan omöjligt att dosera bromskraften snyggt och smidigt eftersom både regenereringsfunktionen och de fysiska bromsarna styrs med bromspedalen, och inbromsningar blir ryckiga och oprecisa. Som hybrid betraktad kändes den inte alls bra, troligen gör sig bilen bättre med bara en V8:a. Säljaren pushade mycket på det här med att eldriften sänker förbrukningen, men det kändes som en sales pitch som var riktad mot folk som idag kör en Panamera Diesel, inte mot någon som kör Tesla. Skulle jag bli imponerad av att den kommer tre mil på el sålänge man är fjäderlätt med gaspedalen? Men säljaren kändes ändå både kunnig och ärlig vad gäller hybriddelarna. Hon körde själv en Panamera e-hybrid och var tydlig med exempelvis skillnader mellan uppgiven och verklig förbrukning.
Lägger man Porschen i läget SPORT+ så visar den en helt ny sida. Chassiet ska bli hårdare, men det märkte vi inte mycket av – den var fortfarande mycket mjukare och sävligare än en Model S. Det som främst märktes var att motorn varvade mycket mer och sportavgassystemet aktiverades. Det lät som sjutton! Brölade, bruppade och smällde ur avgassystem. Och, jag vet inte, jag är kluven inför det här. Å ena sidan är det väldigt fint och välavstämt ljud, och i en avlägsen forntid hade jag nog älskat det. Och en del av mig älskar det fortfarande. Men en annan del av mig tycker mest det är lite pinsamt. Inne i stan, när man vill ta en liten lucka av något slag, så ser man hur man skrämmer slag på fotgängare och hundar, och drar allas blickar till sig. “TITTA PÅ MIG, HÄR KOMMER JAG I EN DYR HÖGLJUDD PORSCHE!” Mjae. Dessutom var den inte ens i det här läget särskilt kvick jämfört med vår Tesla, och då ska man komma ihåg att vi har en långsam modell. Det var en alldeles för tydlig fördröjning i responsen på allt med Porschen.
Totalt sett kom jag faktiskt därifrån väldigt underväldigad. Ja, Porschen är lyxig och ombonad och Teslan känns väldigt avskalad på alla vis i jämförelse. Men avskalad är inte nödvändigtvis något dåligt – när det gäller köregenskaperna är det tvärtom jättebra. Teslan kändes som en sportbil i jämförelse med Porschen. Och det är ett farligt betyg för Porsche. Än en gång blir jag imponerad av hur väl Tesla lyckats stämma av viktiga delar i bilen, såsom fjädringen som lyckas vara både komfortabel men väldigt sportig och responsiv. Det är så otroligt imponerande för en helt ny tillverkare att kunna mäta sig med vad som borde vara klassens kung, Porsche Panamera.
“Starta motorn manuellt” – okay, var är veven? 🙂
Efter provkörningen ville säljaren veta vad vi ärligt tyckte om bilen, och jag sa väl de sakerna som här ovan. Glömde nämna att jag letade som sjutton efter Spotify-klienten utan att hitta den 😉
Även Dannis fru Sandra var med på samma provkörning. Hon berättar om upplevelsen så här:
Porsche-försäljaren kör sitt inövade säljsnack “…all vardagskörning på el!”, vilket leder oss in på Teslan. “Har du provkört en?” undrar Danni. Nej, det har hon inte gjort. Hon undrar om vi är nöjda. Jag säger att Tesla…det är inte en bil i dess konventionella benämning, Tesla är någonting helt annat. Hon ler och verkar vilja förstå “ja nej det är ju mer av en livsstil, en gemenskap”. Jag tänker att det är vad hon kan få det till när hon ser världen i svartvitt medan jag själv sitter på färgpalett.
När jag säger att Tesla är mer än en bil så pratar inte jag om gemenskapen eller det faktum att de flesta som kör Tesla hyser oerhörd fascination för Elon Musk och det han faktiskt har gjort (och gör). Jag pratar om körupplevelse. Jag pratar om hur jag och bilen är ett när jag kör. I samma stund jag tänker att jag vill agera så gör vi det – jag och bilen. Bilen blir som en förlängning av mig och känns pigg och alert. Som en liten leksaksbil, med massor av bus, som bara sticker iväg och skjuter ut baken i svängarna – men ändå håller precision.
Bakom ratten i Porschen ber den mig att starta motorn manuellt. Det räcker alltså inte att hålla bromsen, lägga i växeln och köra. Jag måste vrida på en leksaksnyckel först. “Vrid på den” säger Danni och jag kollar på honom som om för att kolla om han skojar. Så jag gör som han säger och ingenting händer, förutom att lampan slocknar framför mig och tydligen är det nu okej att köra. Bara att jag kan inte köra, jag skrattar så jag nära på kissar ner mig. Va i helvete?!
Jag närmar mig ett rödljus. “Wrummm wrumm” låter bilen som om den är redo att ge sig av. Som en frustande tjur. Det bubblar spänning inom mig – nu jävlar ska vi få se här! Grönt ljus och jag pressar plattan i mattan WWWWRRRRRRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ WWWRRRRRRRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ (smatter, pang, bang och smågrus i hela avgasystemet?). Det låter utav bara helvete och människorna intill i busskuren håller för öronen. Det känns som att jag sitter intill dem i en alldeles för lång stund. Funderar på att vinka eller köra lite ursäktande teckenspråk medan bilen brölar på som om den krystar ut en Cayenne. “Nej fy fan det här går inte, jag skäms!” säger jag och släpper gasen.
Låt mig vara tydlig här, av alla konventionella bilar så är Porsche absolut i topp. Hade jag inte kört en Tesla så hade jag mest troligt gillat det här mycket och tyckt att accelerationen varit bra.
Porschen känns tung, stark och slö jämförelsevis och när jag bromsar så är det som om jag kört Riverdance på broms och gas samtidigt – trots att både fot och pedal rör sig i smidiga rörelser. Att få jämn broms är så svårt att jag flera gånger säger “nej men det är ju fel på den här bilen, vi får ju säga till dem, något är ju fel”. När jag läser recensioner på nätet så visar det sig att det är så här Porschen ska vara. Varför?
Interiören då? Här trodde jag ju verkligen att Porschen skulle briljera – och till viss del gör den det. Allt är högkvalitativt och känns påkostat. Men det känns också väldigt mycket “dåtidens bil”. Växelspak, låtsasnyckel, analog klocka, 3000 reglage och en liten skärm (som både är i färg och med touch). Ljudsystemet vet jag inget om för det fanns att välja på radio eller “media via bluetooth”. Orka Mallorca.
Hela eftermiddagen försökte jag lista ut varför i hela friden Porsche kör den här kampanjen. De förstör ju för sig själva! Om jag inte hade kört Porschen (vilket jag nära på önskar att jag inte hade gjort) så hade de haft ett högre varumärkesvärde hos mig. Nu…nu har jag bara svårt att förstå…det känns lite kejsarens nya kläder, men jag gissar att det helt enkelt beror på att jag är helt fel målgrupp.
För mig är det som att någon demonstrerat en Nokia 3310 “nu med ännu fler knappar i högteknologiskt naturlatex med sensor3000, helt gjuten i platina” med argumentet att det är den mest kvalitativa mobiltelefonen på marknaden. Ja, men jag vill ändå ha en smartphone.
När vi kommer tillbaka till Porsche frågar försäljaren glatt vad vi tyckte. Jag står tyst i chock. Hon berättar att hon just fått ut sin egen hybrid, hon har haft den i två veckor. “Du får provköra Teslan” säger Danni innan vi går. Jag hasplar ur mig “Nej gör inte det. Vänta ett år åtminstone.” Jag upptäcker på stämningen att jag sa något dumt och inser sen att det var elakt, fastän det var snällt menat. Förlåt! Men blanda inte in Tesla i “dåtidens bilar”, för den förstör dem.
Jag tror att mina förväntningar var för högt ställda. På kvällen ser jag en Passat som står och laddar och jag säger purket till Danni “Jag hade hellre köpt en sån än en Porsche hybrid…” “…ja, då hade det ju åtminstone funnits en poäng”. Nej, om man vill köra Porsche, då ska man göra det på riktigt tycker jag. Då ska man dra till på en törstig fossilmotor och trycka plattan i mattan utan att skämmas. För snygg, redig och kvalitativ är den definitivt!
TCS två år sedan: Inte lätt vara fossilbilsäljare idag
Det är inte bara Teslaägare som har blivit “svårare” kunder, det fick Mercedes erfara när de ställde ut den då nya E-klass i köpcentret Mall of Scandinavia endast 30 meter från Teslas butik.
TCS ett år sedan: Thump
Tesla Model X vänder upp och ner på begreppen kring vad hög kvalitet på bilar är.
