Falcon Heavys dilemma

That’s it! I’m outahere!

Nu när SpaceX så fantastiskt demonstrerat sin Falcon Heavy rymdraket uppstår frågan: “OK… så vad ska vi ha den till?”

SpaceX har nämligen ett stort problem med Falcon Heavy: den har redan innan den flugit blivit utkonkurrerad – av SpaceX.

När Falcon Heavy först började planeras av SpaceX år 2011 kunde deras Falcon 9 raket skjuta upp 10 ton till LEO, Low Earth Orbit. Ju högre upp du sedan ville skicka något desto mindre massa fick den ha. Skulle satelliten till geostationär bana på 35,000 km höjd (eftertraktad för bla TV-satelliter då de till synes står stilla på samma ställe ovanför jordytan) räckte första Falcon 9 lyftkapacitet över huvud taget inte till. Då kom idén till Falcon Heavy, som skulle kunna lyfta tynga satelliter även till geostationär bana.

Men redan 2013 kom en förbättrad version av Falcon 9, version 1.1 som via förbättringar av Merlin-raketmotorerna kunde lyfta 13 ton till LEO, och kunde därmed även leverera mindre satelliter till geostationär bana. Genom ständiga uppdateringar kan dagens Falcon 9 FT (Full Thrust) raket leverera hela 23 ton till LEO – eller över 8 ton till geostationär bana.

Första satelliten som originalt planerats skjutas upp med Falcon Heavy var just en 6 tons Inmarsat kommunikationssatellit. Men när Falcon 9 FT debuterade valdes den istället, satelliten sköts upp ovan en Falcon 9 FT istället för att fortsätta vänta på Falcon Heavy.

Det behövs inte längre en Falcon Heavy för att skjuta upp satelliter till geostationär bana. Det som istället hände var att på samma sätt Falcon 9 blev mer och mer stark med åren blev även Falcon Heavy, som ju baseras på samma raket även starkare och starkare. Nu kan den leverera hela 26 ton till geostationär bana… fast det finns ju inga sådana monstersatelliter att skjutas upp. Trenden på satelliter är snarare tvärtom, med ökande miniatyrisering och minskande vikt.

Så här står vi idag, med en Falcon Heavy som ska kunna skjuta upp monstruösa laster till rymden, 63 ton till LEO eller 26 ton till geostationär bana – utan några som har några sådana monsterlaster att skjuta upp. Det är först när det finns en möjlighet, en färdig raket som företag kan våga börja utveckla rymdstationer och satelliter i den viktklassen. Ingen vågar chansa och utveckla en satellit som kostar miljoner och är för tung för att skjutas upp med befintliga raketer. Det kommer dröja flera år tills det finns färdiga grejer att skjutas upp.

Lösningen tills dess är att samåka flera satelliter per uppskjutning. Istället för att använda 3 separata Falcon 9 uppskjutningar för att skjuta upp var sin satellit kan man använda en Falcon Heavy för att göra jobbet. Fördel? Kanske något lägre pris. Nackelar? Många, bland annat ökad risk med ny teknologi, alla satelliterna måste till snarlika banor, etc.

Falcon Heavys största användningsområde kan istället bli interplanetära rymdresor. Den kan leverera 16 ton till Mars, över 3 ton till Pluto – långt mer än andra idag tillgängliga raketer. Fast åter igen – innan den kan skjuta upp så tunga laster till planeterna måste de lasterna byggas. Och ingen vågat börja bygga tunga interplanetära rymdsonder innan de visste med säkerhet att det finns raketer som kan skjuta upp dem. Lite av ett Moment 22 som kommer fördröja verklig användning av Falcon Heavy flera år. Månraketen Saturn V hade inte det problemet på 1960-talet – den var ju framtagen för att lyfta månlandaren upp i rymden, de behövde inte leta efter kommersiell last att använda raketen till (Saturn V har heller aldrig använts till någon kommersiell satellituppskjutning).

SpaceX har mer eller mindre erkänt att Falcon Heavy var ett misstag, de borde ha koncentrerat sig på BFR (som påstås stå för Big Falcon Rocket även om alla vet att förkortningen egentligen står för Big F*cking Rocket) från början. Som ska kunna leverera inte rymdsonder på 16 ton till Mars utan rymdfarkoster med människor ombord på 50 ton. Ytterligare en fördel med den raketen är att SpaceX tänker där bygga hela systemet själva, inklusive själva rymdfarkosten, så så snart BFR är färdigbyggd har den en färdig last den kan lyfta upp till rymden. Sedan kan aktörer -allt från satellitbyggare till astronauter till folk som vill ha ett exotiskt semestermål- hyra delar av utrymmet i BFR rymdskeppet.

SpaceX kommer troligtvis fortsätta använda Falcon 9 till de flesta av deras kommersiella uppskjutningar, nu när den är så oerhört mycket bättre än dess första inkarnation var. De kommer dock försöka få till några Falcon Heavy uppskjutningar per år, med flera små satelliter ombord. Inte för att det blir bättre så, utan för att visa att Falcon Heavy fungerar och folk ska våga utveckla tunga satelliter och rymdstationer som endast Falcon Heavy har tillräckligt kraft för att lyfta upp i rymden. Raketen måste först visa sig vara kapabel innan folk kan börja räkna med den och designa laster lämpade till dess riktiga förmågor.

Men vi ska inte glömma en viktig sak Falcon Heavy har gjort igår: den har öppnat dörren till månen och planeterna igen!

Få människor tänker på det men fram till igår hade mänskligheten inga raketer tillräckligt kraftfulla för att åka till månen, Mars eller de andra planeterna med. Senast vi hade sådan kapacitet var 1973 när sista Saturn V raketen sköts upp. Trots alla våra teknologiska framsteg har vi sedan dess varit fångna i vår egen planets gravitationella brunn. Vi kunde endast skicka iväg små lätta robotfordon – och skulle de till Mars eller andra planeter behövde de få gravitationell skjuts på vägen via intrikata årslånga omvägar i solsystemet.

Med Falcon Heavy kan vi nu för första gånger på årtionden skicka iväg flera ton tunga rymdskepp -tillräckligt stora för att människor ska få plats i dem- till månen igen. Eller till Mars och de andra planeterna raka vägen, utan omvägar. Falcon Heavy kan skjuta iväg SpaceX Dragon rymdkapsel till Mars – det finns till och med planer på att göra det. En annan spektakulär mission kan bli den privata rymdturisten som vill åka månen runt med Falcon Heavy och Dragon kapseln.

Vi kommer se många spektakulära expeditioner som kommer starta ovanpå Falcon Heavy – om några år. De flesta av de laster raketen kommer skjutas upp har inte ens börjat byggas än. Just nu sitter väl beslutsfattarna i mötesrum och godkänner startordern, nu när det finns tillräckligt stora raketer att skicka upp grejerna med.

Men så när de projekten är färdiga, färdigbyggda, redo att skickas upp – kommer de verkligen stiga mot himlen ombord Falcon Heavy, eller kommer de bli en del av lasten i en BFR uppskjutning?