Renault Zoes inte-så-snabba laddning

ZoeCCS

När Renault tillkännagav att nya versionen av deras elbil Zoe skulle ha snabbladdning blev många glada. Det har länge varit den populära elbilens (Sveriges vanligaste elbil) akilleshäl. Renault Zoe hade visserligen en ovanligt kraftig inbyggd laddare på 22 kW – men saknade förmågan till DC snabbladdning vilket gjorde långresor besvärliga. (Inte omöjliga dock, en av våra medlemmar har åkt till Paris med sin Zoe.)

Senaste versionen av Renault Zoe fick så äntligen en CCS snabbladdningskontakt i nosen – men tyvärr bara som tillval. Köpare måste välja till snabbladdning till bilen som ett tillval för 9990 kronor.

Nu kommer det dock rapporter om att köper man tillvalet får man visserligen CCS kontakten – men laddningen blir ändå inte särskilt snabb. Nederländska snabbladdaroperatören Fastned brukar publicera uppmätta laddkurvor från olika bilar som laddar hos dem. De sammanställer dessa kurvor från verkliga laddningar som verkliga kunder har gjort hos deras snabbladdare. Nu när Renault Zoe kunder har börjat få sina bilar och börjat snabbladda dem kunde de sammanställa nedan kurva över bilens laddförmåga:

RenaultZOE_022020

Diagrammet avslöjar två stora problem med Renault Zoes snabbladdningsförmåga:

Dels är max laddeffekt endast 46 kW. Förvånansvärt lågt för en elbil med 55 kWh stort batteripack. Elbilar med liknande storlekar på batteripack brukar klara högre max laddeffekt: både Hyundai Kona och Kia e-Niro klarar 75 kW, Tesla Model 3 SR+ drygt 150 kW.

Än värre är dock att även denna låga 46 kW laddeffekt endast kan uppnås vid låg laddprocent på batterierna. Redan vid 30% laddnivå börjar laddeffekten strypas och vid 80% är den nere på knappa 25 kW. Alla elbilar brukar i och för sig dra ner på laddeffekten när batterierna börjar bli fulladdade för att förhindra att de upphettas och åldras i förväg. Men att börja minska en så låg laddeffekt redan vid 30% laddnivå är uppseendeväckande dåligt.

Senast vi såg en bil med så dålig laddkurva var Nissan Leaf för snart tio år sedan. Dess första modell med 24 kWh batterier hade en nästan identisk laddkurva. Nyare Leaf med större batteripack har dock fått mycket bättre laddkurvor (åtminstone vid första laddningen, sedan går det inte lika bra).

Vad kan denna dåliga snabbladdningsförmåga bero på? Dålig batterikylning kan vara en orsak, även om Zoe faktiskt kan blåsa kall luft från luftkonditioneringen på batterierna, de franska konstruktörerna har designat in en luftkanal för detta. Batterikemin kan också ha anpassats till låg laddström från början – bilarna kunde ladda med max 22 kW hittills, 46 kW kan vara max laddeffekt batterikemin öht klarar.

Renault Zoe må alltså ha fått kontakten för snabbladdning i nosen – men tyvärr blir laddningen aldrig särskild snabb ändå.

Ägare av nya VW e-Up, Skoda Citigo eIV och Seat Mii kan råka ut för en ännu värre shock. Fastned håller fortfarande på att samla data för att kunna presentera laddkurvor för dem, men flaggar redan för att max laddeffekt de har sett med de bilarna varit löjligt låga 38 kW.

Börjar vi skönja ett A- och B-lag med elbilar där de billigaste inte klarar ordentlig snabbladdning?

Tagged , . Bookmark the permalink.