När Renault tillkännagav att nya versionen av deras elbil Zoe skulle ha snabbladdning blev många glada. Det har länge varit den populära elbilens (Sveriges vanligaste elbil) akilleshäl. Renault Zoe hade visserligen en ovanligt kraftig inbyggd laddare på 22 kW – men saknade förmågan till DC snabbladdning vilket gjorde långresor besvärliga. (Inte omöjliga dock, en av våra medlemmar har åkt till Paris med sin Zoe.)
Senaste versionen av Renault Zoe fick så äntligen en CCS snabbladdningskontakt i nosen – men tyvärr bara som tillval. Köpare måste välja till snabbladdning till bilen som ett tillval för 9990 kronor.
Nu kommer det dock rapporter om att köper man tillvalet får man visserligen CCS kontakten – men laddningen blir ändå inte särskilt snabb. Nederländska snabbladdaroperatören Fastned brukar publicera uppmätta laddkurvor från olika bilar som laddar hos dem. De sammanställer dessa kurvor från verkliga laddningar som verkliga kunder har gjort hos deras snabbladdare. Nu när Renault Zoe kunder har börjat få sina bilar och börjat snabbladda dem kunde de sammanställa nedan kurva över bilens laddförmåga:
Diagrammet avslöjar två stora problem med Renault Zoes snabbladdningsförmåga:
Dels är max laddeffekt endast 46 kW. Förvånansvärt lågt för en elbil med 55 kWh stort batteripack. Elbilar med liknande storlekar på batteripack brukar klara högre max laddeffekt: både Hyundai Kona och Kia e-Niro klarar 75 kW, Tesla Model 3 SR+ drygt 150 kW.
Än värre är dock att även denna låga 46 kW laddeffekt endast kan uppnås vid låg laddprocent på batterierna. Redan vid 30% laddnivå börjar laddeffekten strypas och vid 80% är den nere på knappa 25 kW. Alla elbilar brukar i och för sig dra ner på laddeffekten när batterierna börjar bli fulladdade för att förhindra att de upphettas och åldras i förväg. Men att börja minska en så låg laddeffekt redan vid 30% laddnivå är uppseendeväckande dåligt.
Senast vi såg en bil med så dålig laddkurva var Nissan Leaf för snart tio år sedan. Dess första modell med 24 kWh batterier hade en nästan identisk laddkurva. Nyare Leaf med större batteripack har dock fått mycket bättre laddkurvor (åtminstone vid första laddningen, sedan går det inte lika bra).
Vad kan denna dåliga snabbladdningsförmåga bero på? Dålig batterikylning kan vara en orsak, även om Zoe faktiskt kan blåsa kall luft från luftkonditioneringen på batterierna, de franska konstruktörerna har designat in en luftkanal för detta. Batterikemin kan också ha anpassats till låg laddström från början – bilarna kunde ladda med max 22 kW hittills, 46 kW kan vara max laddeffekt batterikemin öht klarar.
Renault Zoe må alltså ha fått kontakten för snabbladdning i nosen – men tyvärr blir laddningen aldrig särskild snabb ändå.
Ägare av nya VW e-Up, Skoda Citigo eIV och Seat Mii kan råka ut för en ännu värre shock. Fastned håller fortfarande på att samla data för att kunna presentera laddkurvor för dem, men flaggar redan för att max laddeffekt de har sett med de bilarna varit löjligt låga 38 kW.
Börjar vi skönja ett A- och B-lag med elbilar där de billigaste inte klarar ordentlig snabbladdning?
Om man nu ska göra bilar som är så dåliga på att snabbladda så varför inte göra en riktig billig version med ett litet batteri, låt säga 30 kWh. Det är ändå främst en stadsbil.
Man kan kanske säga att detta är en återställare till hur det var med den första versionen av Zoe som kunde ladda med 43 kW AC.
Nej, riktigt dåligt, Renault! Men de har ju iofs aldrig sagt nåt annat än att de ser bilen som en stads- och kortpendlingsbil.
Det beror nog delvis på att batterierna är bara luftkylda.
Oops det är ju inte bra, för det är ju här bland laddkurvorna som striden kommer avgöras för de som väljer en bil för både långresor och pendling. Så länge en BEV uppger ca 30 mil WLTP så är det laddtider som är viktigast. 15 till 30 minuter för att komma 20 mil är helt ok.
Hoppsan. Då ter sig vår e-Golf plötsligt riktigt bra i jämförelse. Den laddar visserligen inte med högre effekt, i själva verket kommer den sällan över 40kW, men kurvan är åtminstone platt ända upp till 80% SOC. Dessutom är den i praktiken mycket snålare än Zoe. Gör om gör rätt Renault.
Och för att fortsätta min tes – https://electrek.co/2020/03/31/vw-e-up-electric-car-orders-demand/ Det finns alltså en efterfrågan på billiga elbilar/stadsbilar. En hint till Renault ..
Man får ju hoppas att Renault kan/ska korrigera detta via en mjukvaruuppdatering, för det är extremt dåligt faktiskt. Det är nästan på gränsen till falsk marknadsföring att dels ta extra betalt för “snabbladdning” som sen fungerar så pass dåligt. Jag kan tycka att 50kW inte ens borde få kallas snabbladdning, utan kanske “semisnabbladdning”. Intressant det skiljer så mycket mellan olika bilar. Tittar man på TeslaBjörns MG i Thailand laddar den runt 50kW ganska konstant och stryper endast när batteriet börjar bli fullt. Även den bilen har ju aktiv kylning precis som Zoe. Skumt värre.
Allting över 25kw räknas som snabbladdning såvitt jag vet från EU förordnings perspektiv. Beror väl huvudsakligen på att den skrevs för något decennium sedan, och då var det faktiskt att betrakta som snabbladdning… Det går fort!
För tillfället går Zoe att köpa för 275 000:- exklusive batteri. Väldigt speciell småbil som är värd så mycket med en elmotor, men utan batteri. Renault säljer fossilbilar i samma klass, med komplett drivlina, för 100 000 SEK mindre, än vad de tar för Zoe utan batteri. Om något borde fossilarna vara dyrare att tillverka än elbilarna när man räknar bort batteriet, betydligt dyrare till och med.
Köper man loss 52kWh-batteriet från början kostar det 80 000 SEK, känns som ett rimligt pris, det är mindre än den märkliga skillnaden mellan batterilös och närmsta fossilare. Vettigt pris för Zoe utan batteri borde vara max de 170-nånting tusen SEK Clio börjar på, och landa på strax över 250 000 SEK inklusive batteri för Zoe.
När Renault äger batterierna kanske de prioriterar maximal livslängd på batterierna över smidig användning. Även om riktigt snabb laddning degraderar batterierna väldigt lite, så är väldigt lite mer än inget. De verkar räkna med att batterierna ska hålla länge i alla fall, då det med lägsta (batterihyran 749:-/månad vid max 750 mil per år) tar nästan 9 år att komma upp i de 80 000 SEK det kostar att köpa batteriet från början.
Zoe laddar dock betydligt snabbare än konkurrenterna med vanlig växelström och 3-fas, tre ggnr så snabbt som ex Leaf och E-niro
… och även Tesla
Problemet är att hemma (som är där man oftast laddar med växelström) sällan har så hög effekt tillgänglig.
Vi har 25A in i huset, och har dragit fram 16A till min vägganslutning (Tesla WC). Har dock råkat ut för att inkommande huvudsäkringarna går när jag laddar fullt, och vi samtidigt kör olika kombinationer av spis, diskmaskin, ugn och tvättmaskin.
Så alltså ofta som jag inte kan ladda min Tesla 3 med full effekt (har en 11kW-laddare) med 16A. Nu när det är lite varmare så fungerar det OK med 12A om vi inte kör allt för många vitvaror (spis, diskmaskin, ugn, tvättmaskin) samtidigt.
På vintern är det ännu värre, när vi skall värma huset (el-värmepanna med frånluftsvärmepump), och även på höst vår när vi har poolen igång med värme (gillar att ha runt 34 grader). Då måste jag oftast dra ner laddströmmen till halva; dvs. 8A.
Att ha en bil med 32A/22kW-växeslströmsladdare (som tex. Tesla Model S eller Renault Zoe) är alltså helt bortkastat och meningslöst för mig, och jag skulle misstänka många andra husägare.
Få som har 32A+ in till huset (du skall ju ha en viss strömbudget kvar till huset och alla dess förbrukning, förutom 32A till enbart laddning av bilen).