Regeringens budgetproposition för 2020 innehåller flera satsningar på elbilar och laddinfrastruktur. Målen sammanfattas som:
“För att minska klimatutsläppen i hela landet förstärker regeringen satsningen på Klimatklivet. Regeringen ser samtidigt över hur stödet kan utvecklas och effektiviseras. Då det är i transportsektorn som störst utsläppsminskningar ska ske fram till 2030 riktas en del av stödet särskilt till installation av laddningsstationer för elbilar och laddhybrider i hemmet och på jobbet. Regeringen föreslår också att ett nytt stöd införs för laddinfrastruktur längs större vägar för att täcka de vita fläckar där en sådan infrastruktur annars inte byggs ut.”
Regeringen fortsätter satsa på Klimatklivet, programmet som tillkom för att stödja satsningar på miljövänliga transportlösningar. Men märk väl hur det enbart pratas om laddinfrastruktur för elbilar och laddhybrider nu – tidigare års prat om vätgas- och biogasstationer har tonats ner rejält.
Största nyheten är att det ska satsas 150 miljoner kronor på laddinfrastruktur i Sveriges “vita fläckar”, områden där det idag saknas snabbladdare. Totalt satsas det en miljard kronor på miljöbilar och infrastruktur.
Det var ett av Centerpartiets krav i överenskommelsen med regeringen som nu blir verklighet: en särskild statlig stöd till att bygga och driva snabbladdare i glesbygd. Lite som vårt gamla förslag om landsomfattande laddnätverk fast statsfinansierad.
Idag kan de som vill bygga snabbladdare få stöd från Klimatklivet. Bygger man längs med “prioriterade transportkorridorer”, i stort sett motorvägarna mellan Sveriges tre största städer, kan man även få EU-stöd. Det var därför de flesta snabbladdare byggdes där. Nya Klimatklivet ska motarbeta detta genom att ge högre stöd till snabbladdare i Sveriges “vita fläckar”, områden som idag saknar laddinfrastruktur.
Regeringen hade redan tidigare gett Trafikverket i uppdrag att identifiera områden, vägsträckor utan tillräcklig laddinfrastruktur. I fjol kom Trafikverket med sin rapport. På kartan här bredvid syns de vita fläckar som regeringen nu bör satsa på enligt dem.
Läser vi Trafikverkets rapport blir man både glad och ledsen:
Glad för att det står ”Vägvisning till laddstation bör ske med samma kriterier som för övriga drivmedel. Rastplatser och andra typer av serviceställen längs de stora vägarna som erbjuder snabbladdning bör få vägvisning.”
Tydligen hjälpte det att vi polisanmälde Trafikverket för diskriminering i augusti 2017. De tillät nämligen inte skyltning som skulle visa vägen till snabbladdare på samma sätt det visas till bensinmackar. Nu verkar det bli ändring på det!
Men man blir lite ledsen och betänksam när Trafikverket anser att en ensam 50 kW laddare som står någonstans är tillräcklig för att hela området 5 mil runt den inte ska räknas som vit fläck längre. Så var det kanske för tre-fyra år sedan, men med ökande antal elbilar, som har mycket större batterier och klarar mycket snabbare laddning räcker det inte längre. Laddkedjor som Ionity bygger nu laddstationer med minst 4 snabbladdare på var och en av dem, som alla ger minst 150 kW. Så man slipper vänta i timmar ifall det är kö. Det borde vara det som räknas som nytt minimikrav, en ensam “slöladdare” på 50 kW duger inte längre. Utvecklingen går så snabbt att Trafikverkets utredning från juni 2018 kan redan anses vara föråldrad.
I fjol slog vi i en artikelserie larm om att begagnade elbilar exporteras i stor skala från Sverige till Norge. När Sveriges Radio intervjuade Centerpartiets partiledare Annie Lööf om budgetpropositionen nämnde hon även ett förslag hon hoppas få med till nästa års budgetproposition: “Vi har ett förslag på en spärregel så att de miljösmarta bilarna som vi ger bonus till här i Sverige inte ska kunna föras ut ur landet till Norge och Tyskland.”
Därmed börjar alla pusselbitar falla på plats: fler begagnade elbilar folk kan köpa, fler snabbladdare även i glesbygd och skyltar så folk både hittar till dem – och framför allt ser att de finns överallt så de vågar slå till och köpa elbilar!
Förutom elbilar och laddhybrider pratar budgetpropositionen även en hel del om biogas, det nämns på sammanlagt 26 ställen i propositionens alla luntor. Vätgas då? Jodå den nämns – på ett enda ställe i hela budgetpropositionen, på sidan 22 i utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård: (vår betoning)
“De största utsläppskällorna till växthusgaser inom industrin är följande:
– Förbränning av industriella restgaser från koksverk samt järn- och stålproduktionsprocesser.
– Användning av koks som reduktionsmedel i masugnar i järn- och stålindustrin.
– Kalcinering av kalksten och dolomit för cementproduktion i mineralindustri.
– Förbränning av industriella restgaser i raffinaderier samt diffusa utsläpp vid raffinaderier (exempelvis utsläpp från vätgasproduktion samt läckage från rörledningar).”
😆
