Volkswagen e-Golf provkörd

Nu när Volkswagen har släppt e-Golf även här i Sverige har vi provkört den. Volkswagen satsar stort på elbilar, med lilla e-Up som kom ett halvt år sedan, e-Golf som har släppts nu, och e-Passat också på gång.

Volkswagen e-Golfs batteripack är på 26.8 kWh varav 24.2 kWh är tillgänglig för körning – en storlek snarlik många andra elbilars. Räckvidden enligt NEDC är 190 km. Räkna med räckvidd kring 150 km i riktiga världen och neråt 100 km på vintern, ungefär samma som bilens främsta rival Nissan Leaf.

När man sätter sig i bilen slås man av hur lik allting är vanliga bensin-Golfen. Det tog oss ett bra tag att hitta batterimätaren som visar hur laddade batterierna är. Blicken letade sig osökt till den stora 5.8-tums touch-skärmen i mitten på instrumentpanelen. Men vi var fel ute: instrumentet som visar batteriets laddning är samma hederliga gammaldags instrument -med visare!- som på en vanlig Golf visar bensintanken. Under hastighetsmätaren mitt framför ratten. Varvräknaren är utbytt mot kW-mätaren som visar hur mycket ström motorn drar respektive matar tillbaka till batterierna vid inbromsning. Alla instrument är med riktiga visare – sånt börjar nästan bli lite retro så här mot slutet av 2014…

Retrokänslan fortsätter med en riktig nyckel som man ska sätta i tändningslåset på rattstången och vrida om. Mellan framstolarna sitter så den stora växelspaken – samma som i automatväxlade Golf. Vi vred om nyckeln, förde spaken till D och tryckte på gaspedalen… … …och absolut ingenting hände. Vadnudå? I huvudet rusar tankarna om vilka steg man har gjort och vad som skulle kunnat blivit fel. Inte är det väl?…

Jo, man måste vrida nyckeln i tändningslåset lite extra, som när man startar en bensinmotor! Absolut ingenting händer då, förutom en pli-pling ljudsignal, men den gamla ceremoniella startmotorvridningen av nyckeln avkrävs för att bilen ska rulla igång! Men bilen vägrar fortfarande att röra på sig! Eller snarare nu försöker den men handbromsen tar emot. Tydligen så räcker det inte att föra växelspaken från P till D, man måste dessutom trycka på en särskild knapp för att lossa handbromsen! Allt för att få bilen att framstå exakt som en automatväxlad bensin-Golf!

När man så till slut har fått bilen att rulla iväg så inser man dock på en gång att det inte är någon gammal dinosauriebrännare man sitter i. Bilen rullar långsamt och mjukt iväg under total tystnad så snart man lyfter foten från bromspedalen. Volkswagen e-Golf är pigg, accelerationen är direkt på en gång man trycker på gasen på elbilsvis. Framhjulen spinner loss ett halvt varv på höstvåta asfalten när vi trampar gasen i botten innan antispinnsystemet lyckas tygla elmotorns kraft. Elmotorn är på 85 kW (115 hk) och kan accelerera bilen 0-100 km/h på 10.4 sekunder. Som vanligt för elbilar upplevs bilen som rent av sportig upp till 60 km/h i och med blixtsnabba gasresponsen. Volkswagen e-Golf beter sig mycket väl på motorväg också, med tyst åkkomfort och lugn acceleration ända upp till elektroniska hastighetsbegränsningen på 140 km/h. Bilen är stabil och lugn även vid dess maxfart som nog just därför upplevs vara onödigt lågt satt.

Förutom normal-moden (som heter just “Normal”) har bilen även en Eco och Eco+ körsätt som man kan välja. Medan Eco är ganska så användbar stryper Eco+ all körglädje ur motorn och stänger av luftkonditioneringen helt. Användbart om man har fler kilometrar än elektroner till närmsta laddstation men inget man vill använda dagligdags.

Precis under D på växelväljaren finns det ett läge till kallad B. B står för… tja, det är bara någon tysk ingenjör i Bajern som vet, men idén med växeln var att användas som motorbroms i branta nerförsbackar. Men den växeln är väldigt användbar i stadstrafik också! Med växelväljaren i B får man en stark motorbroms så snart man släpper upp gaspedalen. Så i ryckig stadstrafik kan man köra bilen med endast högerfoten – bromspedalen behöver man aldrig trycka på, bara om bilen ska stanna helt vid någon rödljus.

Mittskärmen på 5.8 tum är en touch-skärm (anteckna och lär er, BMW!) med informativa displayer om bilen, GPS, radio, etc. Vår testbil hade endast parkeringssensorer – backkameran kostar 2 000 kronor extra. Tillbehörslistan man kan välja till bilen är lång och erbjuder förutom backkameran även förarassistans med lane assist, sign assist, park assist, mm.

Baksätena var en väldigt trevlig överraskning. Stora och bekväma med gott om benutrymme. Inga problem ens för långväxta! Bilen är femsitsig men är det bara två som sitter där bak kan en stor och bred armstöd fällas ner från mittenplatsens ryggstöd med inbyggda mugghållare. Väldigt praktiskt och bekvämt. Insteget till baksätet är också bekvämt (till skillnad från BMW i3) och golvet platt och lågt (till skillnad från Renault Zoe).

Bagageutrymmet är på 341 liter, 40 liter mindre än bensin-Golfens, men inget som man egentligen märker. Lyfter man på bagagerumsgolvet finns det en tunn extrautrymme under lämplig till att tex förvara laddsladd i (fast bökigt att komma åt om man har lastat). Fäller man baksätena får man plan och fin lastutrymme på uppemot 1400 liter – en riktigt kapabel liten laståsna.

Laddkontakten är EU-standard CCS. Bilen har en 7.2 kW inbyggd laddare för AC laddning. På CCS snabbladdstationer kan den laddas med upp till 40 kW laddtakt, så 80% laddning går på 30 minuter. Lusläser man uppladdning.nu kan man ta bilen på längre resor också.

Under motorhuven är det samma virrvarr av komponenter och kablar som i alla andra elbilar utom Tesla. Volkswagen har i sin iver att framstå som en bensinbil till och med fejkat dit ett “motorblock” i svart plast, med ett stort VW-märke på.

Volkswagen e-Golf kostar från saftiga 374 900 kronor. Dess närmsta konkurrent är Nissan Leaf som är en elbil med liknande utrymmen och räckvidd och kostar från 314 890 kronor. Så vad får man för de 60 000 kronor extra som Volkswagen e-Golf kostar? Tack vare e-Golfens vätskekylda batteripack och luftvärmepump till kupévärmen klarar nog e-Golfen bättre vårt svenska vinterklimat. Sedan finns det ett antal små skillnader mellan bilarna som kan tilltala olika kunder. Men största skillnaden e-Golf erbjuder, och som säkert kan tilltala några, är att medan Nissan Leaf är en uttalad elbil så erbjuder Volkswagen med e-Golf en elbil som ser precis ut som vilken som helst annan vanlig bensinbil – både utanpå och inuti. Vi får se om dessa skillnader kan förmå kunder att betala 60 000 kronor mer än för Nissan Leaf – och framför allt 200 000 (!) kronor mer än för billigaste bensinversionen av VW Golf.

 

Sammanfattningsvis:

Volkswagen e-Golf är en seriös elbil från en av de största biltillverkarna. e-Golf är en lika trevlig och välgenomtänkt elbil som e-Up från samma tillverkare. Volkswagen e-Golf undviker de fällor BMW i3 och Renault Zoe har ramlat i. Men frågan är om den på allvar kan utmana senioren och fortfarande måttstocken bland elbilar: Nissan Leaf?

Plus:

+ Sköna baksäten med ordentliga bakdörrar

+ Bra prestanda på motorväg

+ B-läget på växelspaken

+ Lika bra bil som vanliga Golf

Minus:

– Låtsas lite väl mycket att den är en vanlig bensinbil

– Samma låga räckvidd som tyvärr så många andra elbilar

– Ganska dyr jämfört med konkurrenterna